Forskningssamarbete och utbyten med Bhutan

De akademiska kontakterna med Bhutan har utvecklats väldigt positivt de senaste åren, och fortsätter med flera nya projekt och utbyten med universitet i Sverige och Bhutan.

Lunds tekniska högskola – Royal University of Bhutan (RUB)

Ett nytt projekt ”Minskning av skördeförluster genom förbättrad soltorkning” mellan Avdelningen för Energi och byggnadsdesign och RUB/Jigme Namgyel Engineering College) startade nyligen med finansiering från Vetenskapsrådet. Även Nepal ingår i projektet. En svensk student var tänkt att åka till Bhutan för sitt examensarbete men på grund av Covid-avstängningen fick han åka till Nepal istället. En andra master med fältarbete i Bhutan är dock planerad till senare.

På det pågående Linnaeus-Palme partnerskapet planeras två lärare från Bhutan att komma till Sverige under hösten, samt två elever och två lärare från Lund till Bhutan.

Uppsala universitet – Royal University of Bhutan/College of Science and Technology

Fyra bhutanesiska studenter från College of Science and Technology (CST) planerar att studera i Uppsala hösten 2022, med Erasmus+ stipendier.

Fyra anställda från CST var helt nyligen i Uppsala med syftet att lära av varandras utbildningar och fortsätta planera gemensamma projekt. Fler lärarutbyten planeras, i båda riktningar (och EU-finansierade) till nästa läsår.

Malmö högskola – Lärarhögskolan Samtse

Ytterligare ett utbyte av studenter/lärare planeras till hösten under det pågående samarbetet. Man har också fått medel för att planera en förlängning av samarbetet till att även omfatta Paro College of Education. Rektorn och dekanus för akademiska frågor från Paro kom till Lund och Malmö i slutet av maj och två lärare från Malmö åker till Paro under hösten för att planera och förbereda ansökan om fortsatt Linnaeus-Palme partnerskap.

Uppsala universitet, Barn- och babylab – Khesar Gyalpo Medical University

Två nya projekt har tillkommit.

”Hur påverkas barns utveckling av att flytta från landsbygd till tätort?” En jämförande storskalig studie av tre länder Turkiet, Zimbabwe och Bhutan med start efter sommaren. Finansiering från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

”Barns kognitiva utveckling i relation till fattigdom och urbanisering”, en studie av 504 familjer i västra Bhutan. På grund av covid-begränsningar kommer Uppsalastödet att ske via Zoom – särskilt specialistutbildning av experter inom metodik för psykologiska tester (Uppsala egen finansiering).

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Forskningssamarbete och utbyten med Bhutan

Besök från Paro College of Education

President Dr Dorji Thinley och Dean of Academic Affairs Karma Yeshey besökte i maj Malmö universitet för att tillsammans planera för samarbete mellan Paro College of Education och Malmö universitet, liknande det som finns sedan ett par år med Samtse College of Education. Vice prefekt Lena Andersson, ansvarig för samarbetena, tog emot.

Dorji Thinley var tidigare rektor för Samtse College of Education. Lars Eklund var behjälplig med att få till stånd samarbetet med Samtse.

Dorji Thinley, Lena Andersson                      Dorji Thinley, Lars Eklund, Karma Yeshey

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Besök från Paro College of Education

Tork och bygg i Lund

Dekar Wangchuk (t.v.) och Lhakpa Tempa Waiba (t.h.) från College of Science and Technology kom till Lund i februari för ett 3.5 månaders Linnaeus-Palme utbyte med Lunds tekniska högskola.  Lhakpa har där arbetat med att matematiskt simulera den dynamiska värmeöverföringen i frukttorkning i akt att få fram bättre frukttorkar – ett bidrag till det pågående soltorksprojektet.

Dekar har arbetat med hur man gör betong av cement och träull och hyvelspån, ett byggmaterial som har potential att förbättra värmekomforten inomhus i traditionella hus, samt med moderna simuleringsprogram för att studera effekterna av moderna byggmaterial i traditionella bhutanesiska hus.

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Tork och bygg i Lund

Erasmusutbytet med Uppsala universitet tar fart igen

Efter två år av endast virtuella utbyten har det fysiska utbytet kommit igång igen. Fyra studenter från College of Science and Technology i Phuentsholing kom i januari till Uppsala för att studera under vårterminen vid Institutionen för informationsteknologi, Pawan Kumar Koirala, Yoezer Dema, Palden Ongmo Lhendup och Leki Tshering.

De bjöds på fika på anrika Landings konditori.

f

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Erasmusutbytet med Uppsala universitet tar fart igen

Fortsatt intensivt samarbete i pandemitider mellan Uppsala Universitet och Royal University of Bhutan

Utbytet av studenter och lärare mellan Uppsala universitet (UU) och Royal University of Bhutan har varit tillfälligt vilande och ersatts med andra, mer pandemianpassande, samarbetsformer. Kanske är den viktigaste att sju studenter från College of Science and Technology (CST) i Phuentsholing (fyra under hösten 2020 och tre under höstterminen 2021) har läst kursen Computing Education Research som pro bona studenter över Internet, vid Institutionen för Informationsteknologi vid Uppsala Universitet.

De bhutanesiska studenternas två slutprojekt gjorda gruppvis tillsammans (Kuenzang Choden och Sangay Wangdi tillsammans med en kinesisk student Jiecong Yang, samt Eusang Dorji och Palden Ongmo Lhendrup med en svensk student, Jonathan Franzén) höll en god vetenskaplig kvalitet.

De accepterades sedan till en statuskonferens i USA, IEEE Frontiers in Education (FIE) 2021 där de presenterade son-line. Årets studentprojekt håller just nu på att utvecklas till konferensbidrag till iSTEM-Ed 2022 i Thailand.

Institutionernas rika samarbeten har presentats i ett vetenskapligt papper vid FIE 2020 gemensamt presenterat av Tsheten Dorji och undertecknad.

De två universiteten är tillsammans drivande i två EU ansökningar för internationella utvecklingsmedel våren 2022 och våren 2023.

Avslutningsvis en personlig kommentar: Det är roligt att arbeta med CST och RUB. Våra två universitet drivs av en nyfikenhet och ömsesidig respekt där skillnaderna kommer att fungera som inspiration och framgångsfaktorer.

Anders Berglund, universitetslektor vid Institutionen för informationsteknologi,

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Fortsatt intensivt samarbete i pandemitider mellan Uppsala Universitet och Royal University of Bhutan

Johan Westman – meste svensken i Bhutan?

Johan är veterligen den ende för närvarande boende svensken i Bhutan, och antagligen den som bott längst i landet. De senaste fem åren har han verkat på Samtse College of Education med musikundervisning och grundat musikcentret Lu-Rig, men undervisat barn i Samtse och hjälpt till att få till stånd samarbete mellan Samtse College och Malmö universitet.  Dessförinnan arbetade han sedan december 2011 som fiollärare i Jigme Drukpas musikskola Aa-Yang i Thimphu, och spelade ibland med i Aa-Yang ensemblen  (som besökte Sverige 2013). Han lämnade Samtse i januari i år för att börja en tjänst på College of Language and Culture Studies, Taktse in Trongsa.

Johan på avskedsmiddagen i Samtse

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Johan Westman – meste svensken i Bhutan?

Att fånga tranor

Eftersom utvecklingen går snabbt framåt också i Bhutan måste vi lära oss mer om tranorna för att kunna skydda dem. Detta är syftet med RSPN:s forskningsprojekt om tranor, att förbättra t.ex. kunskapen om de flyttleder som tranorna tar varje år, identifiera hot, kartlägga häckningsplatserna för att skydda dem och för att stärka den lokala kapaciteten att övervaka dem och att kommunicera om tranorna.

En viktig aspekt i denna forskning är att märka tranor – både med ringar för att kunna identifiera dem i framtiden och med GPS-taggar för att kunna följa deras rutter. Att fånga tranor är dock inte lätt!

Tranorna i Phobjikha följer en daglig rutin. Under dagen är de ute på fälten där de äter potatis eller annat som finns kvar efter skörden. Under natten vilar de på våtmarkerna. För oss innebar det att vi observerade dem under dagen och förberedde oss för natten. Eftersom tranorna i Phobjikha är vuxna och kan flyga är det enda sättet att fånga dem att sätta ut fällor.

Under dagen skulle vi göra snaror och placera dem på viloplatserna – i hopp om att en trana skulle trampa i en av dem. Sedan var det bara att vänta i timmar, iaktta tranorna noga, alltid redo att springa fram till dem, om någon fastnat i en snara. Det krävde mycket tålamod, varmt te och svordomar – kvällar under den årstiden är mycket kalla i Bhutan. Sedan äntligen! En natt gick två fåglar i våra fällor! Glädjerop medan vi rusade ner till fåglarnas viloplats. Självklart är infångningen stressande för tranorna, så vi gjorde vårt bästa för att agera så snabbt som möjligt. Fåglarna mättes, vägdes, fick två ringar på varje ben och en liten GPS-tagg på ryggen. Se-dan släpptes de fria igen. Nu hjälper de oss att förstå hur tranorna färdas, var de vilar och vad vi kan göra för att se till att de kommer att ha tillräckligt med livsmiljöer i framtiden. För Bhutan har goda möjligheter att styra sin utveckling på ett sätt som inte förstör miljön och som inkluderar både människa och natur.

Naturligtvis finns det också konflikter när det gäller tranorna. Våtmarkerna i Phobjikha är skyddade och dalen har delats in i zoner för att våtmarkerna inte ska tas i anspråk för bosättningar. Detta begränsar naturligtvis lokalbefolkningen. Därför träffar RSPN dem regelbundet för att diskutera utmaningarna och ta itu med problemen. Dessutom har man öppnat ett besökscenter i Phobjikha och uppmuntrar gårdsvistelser. Det ger besökare möjlighet att bo hemma hos en familj i Phobjikha istället för på ett hotell där de får uppleva traditionell bhutanesisk gästfrihet – samtidigt som lokalbefolkningen erbjuds en ny inkomstkälla. För trots allt kan naturen bara skyddas tillsammans med människorna.

Vad vi kan lära oss av Bhutan?

Bhutan har en skatt som många länder redan förlorat – stora orörda områden med välmående ekosystem och ett redan etablerat nätverk av skyddade områden. Landet befinner sig också vid ett avgörande skede i sin historia. Utvecklingen går snabbt och även om det är viktigt med välstånd för att göra människors liv bättre och enklare genom utveckling är det också viktigt att inte göra samma misstag som många andra länder har gjort genom att uppnå denna utveckling på bekostnad av naturvärden.

Här ligger utmaningen och ansvaret hos organisationer som RSPN. Att vägleda landet genom processen, hjälpa det att anpassa sig till den utmaning som klimat-förändringarna innebär och ständigt lobba så att inte naturen förstörs.

Under min tid i Bhutan fick jag se viktiga initiativ för naturskydd under ledning av RSPN och andra, speciellt vad gäller svarthalsad trana (Grus nigricollis) och kejsarhäger (Ardea insignis). När man skapar skyddade områden med de viktigaste livs-miljöerna för dessa två arter är det en viktig faktor som man aldrig försummar – att skydda miljön kan bara fungera om lokalbefolkningen är med i processen, om de erkänns som viktiga intressenter, om de är med i frontlinjen för skyddsåtgärderna. Det är viktigt att lokalsamhällena känner att de drar nytta av att skydda den omgivande naturen, att de blir lyssnade på och att de tar del av ansvaret. Först då kan ett projekt lyckas.

RSPN har upprepade gånger visat att man erkänner den viktiga roll som lokalsamhällen spelar genom att bjuda in deras ledare till träffar för intressenter, organisera workshops med miljöutbildning och inrätta hållbara turismprogram avsedda att gynna lokalbefolkningen ekonomiskt. Det här är fantastiska steg och jag är övertygad om att gräsrotsinitiativ som dessa kommer att vara avgörande i framtiden, inte bara i Bhutan utan över hela världen, genom att ge människor möjlighet att skydda och vårda sin miljö och fatta beslut som leder mot en hållbar framtid. Vi i väst har mycket att lära av länder som Bhutan när det gäller naturvård – de överglänser oss när det gäller skyddade områden och intakta gammelskogar.

Jag är tacksam för att jag fick möjlighet att arbeta med RSPN, lära mig mer om Bhutan och metoder för naturskydd. Jag hoppas kunna återvända snart.

Annalena Lohaus kom från Tyskland till Uppsala 2020 för att ta en master-examen i miljökommunikation och förvaltning vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Tranor i fälten efter skördern
Publicerat i Svenska | Kommentarer inaktiverade för Att fånga tranor

I en bhutanesisk by under pandemin

 

År 2020 var ett år som kännetecknades av osäkerhet, stora svårigheter och oro för mänskligheten. Människor från alla samhällsskikt påverkades av COVID-19-pandemin. När det gäller mig orsakade pandemin några hinder, som Bhutanesiska kallar ’Barchey’, som betyder hinder, för mitt studie- och forskningsarbete. Ändå avslutade jag det första året av mina doktorandstudier framgångsrikt vid Uppsala universitet. Året var utan tvekan ett konstigt och tufft år för mänskligheten, så jag höll kontakten med bönderna i min hemby där mina föräldrar bor, Bumpailog, ett område i Wangdue Phodrang-distriktet i Bhutan och lyssnade på deras anekdoter och berättelser om pandemin.

        COVID-19 är det första sjukdomsutbrottet, med en risk för hälsan, som människor från Bumpailog, även kända som ”Bumpailops”, har upplevt. Även om nyheter om det dödliga viruset täcktes väl i vanliga medier och delades mycket på sociala plattformar, förväntade sig Bumpailops initialt inte att viruset skulle orsaka allvarligt hot och skada på deras välbefinnande. Allt eftersom antalet positiva fall av viruset ökade i Bhutan orsakade viruset allvarliga emotionella och psykologiska svårigheter för deras familjer. Till exempel tillskrev ofta äldre sådana olyckor till minskningen av mänsklighetens gemensamma meriter och tillgodohavanden. En annars fridfull by sysselsatt med de dagliga lantbruksarbetena, medförde pandemin oöverträffade utmaningar med omedelbar inverkan på gårdens livsstil och den socioekonomiska välmåendet hos Bumpailops.

        Eftersom Bumpailops, liksom många andra bhutanesiska jordbrukare, är kommersiella jordbrukare eller livsmedelsbönder och är beroende av att sälja sina jordbruksprodukter, påverkade pandemin deras socioekonomiska välfärd. Bumpailog är geografiskt beläget på den öst-västra nationella vägen i Bhutan; således utnyttjar folket den för mikroföretagande i allmänhet. Ibland har saker till vår fördel också sin nackdel. Sedan pandemin började uppmanades byborna att vara extra försiktiga och avstå från nära kontakt med resenärer medan de sålde sina gårdsprodukter på vägkanten. Under större delen av förra året kunde människor inte sälja sina jordbruksprodukter när COVID-19-situationen i Bhutan inte förbättrades, vilket medförde en allvarlig inverkan på deras årliga inkomst.

        På sommaren går Bumpailops också till närliggande städer på söndagsmarknader för att sälja sina produkter till ett rimligt pris. Men pandemin hämmade praxis och produkter såldes till de lokala återförsäljarna till reducerat pris av rädsla för att förlora förgängliga artiklar. För att illustrera, när resebegränsningar infördes, hade min mamma sitt kylskåp med mejeriprodukter, som smör och ost, eftersom hennes mjölkhandlare inte kunde hämta. Dessutom tillät de tillfälliga begränsningarna henne inte att sälja i en vägkiosk. Likaså drabbades de jordbrukare som odlar potatis kommersiellt allvarligt av pandemin. De kunde inte sälja sin skörd till de indiska handlarna till ett högre pris på auktionsgården Food Corporation of Bhutan Limited (FCBL) i Phuentsholing, en bhutanesisk gränsstad och ekonomisk knutpunkt. FCBL är en statlig myndighet för att distribuera viktiga livsmedel och underhålla matreserver i Bhutan hela tiden. Så småningom fick många jordbrukare sälja sina produkter till de lokala handlarna till ett reducerat pris.

        Även tillfälliga positiva fall av COVID-19 i gränsstäderna till Indien, nämligen Phuentsholing, Gelephu och Samdrup Jongkhar, påverkade Bhutans handel och ekonomi kraftigt. Primära konsumtionsvaror importeras mestadels via dessa städer. Störningarna i försörjningskedjan påverkade de avlägsna butikerna i Bhutan allvarligt. För att illustrera kämpade livsmedelsbutiker i Bumpailog för att upprätthålla sin verksamhet, så invånarna i Bumpailog litade på FCBL i deras län för att få ransonerade livsmedelsvaror. Varorna levererades till tröskeln av de utsedda frontarbetarna, kallade ’Desuups’, till folkets beundran. De har aldrig upplevt leverans av livsmedel till tröskeln tidigare, och vissa önskar att den fortsätter framöver.

        Den tillfälliga stängningen av gränsportarna till Indien störde försörjningskedjan för konsumtionsvaror, nämligen grönsaksimport från Indien. Det var en välsignad välsignelse för Bhutans grönsaksodlande bönder. Bumpailops utnyttjade möjligheten för kommersiell odling av ekologiska grönsaker. Även om de lokala grönsakerna var relativt dyra jämfört med de importerade, lämnade den aldrig tidigare skådade händelsen stadsborna inget annat val än att köpa de lokala produkterna. Dessutom är bhutaneserna nu mer medvetna om att värdet av att köpa ekologiska produkter. Regeringen inrättade också mekanismer för att leverera jordbruksprodukter till distributionscentren i stadsområden. Jordbrukare över Bhutan, särskilt grönsaksodlare, gjorde lönsamma affärer under pandemin. Det är ett bevis på visdomen att  ”varje moln har silverfoder”.

        Det ovanliga året störde också det normala arbetet för folket i Bumpailog. Eftersom pandemin krävde social distansering kunde människor inte åka till sina grannar för att arbeta. När situationen var relativt säkrare kunde människor resa in till byn igen. Ändå var det begränsat till inte att samla mer än sex personer. Under avstängningen fick människor bara gå runt i sin egen omgivning, inklusive boskap och jordbruksmark. Majoriteten av arbetet utfördes endast av familjemedlemmar som hindrade tidigt slutförande, såsom plantering och skörd. Eftersom gårdens arbete varierar med årstiden, var folk tvungna att anpassa arbetet för att säkerställa att de inte drabbades av pandemins negativa följdeffekter.

        I slutet av året, i centrala och västra Bhutan, utför människor en eller två dagars sedvanlig ritual som kallas ”Choku” på en lycklig dag; det är en kalenderhändelse och genomförs årligen. Ritualen utförs av varje hushåll i byn för att blidka skyddsguden Choechung Suma och tacka för gudomlig vård och fortsatt stöd. Dessutom utför människor ritualen för att samla mer meriter och skydda från ondska i ytterligare ett år. Det utförs av munkar från det närliggande klostret eller lekmän, sex – åtta personer, i byn.

        På grund av den sociala distanseringen kunde Bumpailops inte utföra sin Choku i tid. De var oroliga eftersom ritualer i allmänhet utförs på det lovande datum som nämnts av astrologen; dessutom utförs den årliga ritualen innan jordbruks- eller planteringssäsongen börjar. Bumpailops, som de flesta bhutaneser, tror att innebär otur, dålig hälsa eller dålig skörd i familjen att inte utföra förfädernas ritualer i tid. Så de enades om att utföra en stor social distanserad samhällsritual som heter ’Rimdro’ i byklostret för att avvärja COVID-19-katastrofen och erbjuda invånarna i Bumpailog lite psykologiskt stöd.

        Sammanfattningsvis, efter ett turbulent år 2020, med bhutanesisk upplevelse av landsomfattande lockdown två gånger och flera restriktioner för att mildra och begränsa COVID-19, återgår livet gradvis till normalitet. I synnerhet kan Bumpailops nu röra sig fritt till varandras marker för att hjälpa till med gårdsarbeten och dela ögonblick på sin jordbruksmark. På samma sätt är de gärna tillbaka till sina gårdar; jordbruksmarker odlade med potatis och andra grönsaker för egenkonsumtion och kommersiellt syfte efter mycket försening. Hela den berättigade bhutanesiska befolkningen fick den första dosen av ett två-dos AstraZeneca-Oxford-vaccin. Med nästa dos förväntar sig människor att få tillbaka livet till det normala och ber uppriktigt för en värld utan någon ytterligare pandemi.

Phub Namgay

Bumpailog
Publicerat i Svenska | Kommentarer inaktiverade för I en bhutanesisk by under pandemin

Frukttorkning i Lund och Bhutan

Visst låter det lite konstigt att Institutionen för Arkitektur och byggd miljö på Lunds universitet arbetar med att torka frukt. Hur blev det så? Borde inte vi pyssla med att rita hus?

Sedan lång tid arbetar min avdelning, Energi och ByggnadsDesign, som ingår i arkitektinstitutionen, med solenergi. Från början var det mestadels systemfrågor kring solvärme och solcellsinstallationer för småhus.

Tiden gick och solvärmen försvann från marknaden. Solceller blev en alltmer väletablerad produkt som krävde mindre och mindre forskning.

I samma veva fick går grupp chansen att arbeta tillsammans med avdelningen för Livsmedelsteknik på Kemicentrum i Lund kring just soltorkad mat.

Lite lustigt så försvann den mesta av solenergiforskningen från vår grupp och allt som fanns kvar var soltorkning av frukt. Så kom det sig att Institutionen för Arkitektur och byggd miljö blev ”soltorkare”.

Projektet med Livsmedelsteknik gick ut på att torka citrusjuice i en slags vattengenomsläpplig plastpåse. Det fina med påsen är att den inte släpper igenom socker, fibrer och vitaminer.

Tanken var att det skulle tillverkas fruktkoncentrat i plastpåsar. Vill man så kan man fylla på med vatten och vips så har man god fruktdryck.

Under tre års tid arbetade vi med detta tillsammans med universitetet i Maputo, Mocambique. Den största delen av tiden spenderade vi på landsbygden tillsammans med fruktodlande bönder som alla villa använda tekniken.

Flera olika tester gjordes. Det mättes i såväl Lund som i Maputo. Det gjordes värmeledningsberäkningar i avancerade datorsimuleringsprogram och det gjordes studier i hur både männen och kvinnorna var sysselsatta under dagtid. Så hur slutade detta då? Lite blandad framgång. Det blev inte så mycket juice. Däremot började kvinnorna att göra en mycket god marmelad.

Idag finns det åtminstone ett företag som gör marmelad och en snickare som bygger soltorkar. Projektet pågår fortfarande och vi hoppas att det ska ta rejäl fart framöver.

Efter att jag och min kollega Martin Andersson på avdelningen för Energivetenskaper på universitetet i Lund sökt nya soltorksprojekt sex gånger fick vi till slut forskningsmedel att fortsätta med soltorkningen.

Denna gång ska vi göra det i Nepal och i Bhutan. I Nepal har vi med oss Kathmandu University och i Bhutan arbetar vi tillsammans med Tshewang Lhendup på Royal University of Bhutan.

Med i projektet är även Elina Andersson på LUCSUS (Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling). Elina kommer att arbeta med marknadsanpassning och spridning av projektet. Pia Otte från norska Ruralis (Institutt for rural- og regionalforskning) är med i projektet och hon ansvarar för sociala frågor. Det är viktigt att den teknik som vi utvecklar passar in i den lokala kulturen. Tekniken får inte byggas i ett vakuum brukar Pia berätta.

Nu ser vi fram mot att i flera år få arbeta tillsammans med mina gamla vänner i Nepal och i Bhutan. För det är inte första projektet vi har tillsammans. Ni som läst Druk Yul sedan ett par år och som har ett gott minne kanske kommer ihåg en artikel som handlade om uppstarten av ett mastersprogram i energieffektivt byggande? Egentligen fanns det flera sådana artiklar, både från själva projektet samt från studenter och lärare som gjorde ett utbyte Bhutan-Sverige. Även det ska vi göra igen, lärarutbyte och studentutbyte. Bhutanesiska studenter reser till Lund för att lära sig göra isolermaterial som passar perfekt till traditionella bhutanesiska hus. Vi vill ju bevara den vackra bhutanesiska arkitekturen. Men den historien tar vi en annan gång.

Nu ska vi först torka chili och svart kardemumma.

Henrik Davidsson

Tshewang Lhendup med torkade frukter

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Frukttorkning i Lund och Bhutan

Bhutans nationaldag 2020 & videolänkar och filmportal från Bhutan

17/12 var Bhutans nationaldag – den 113:de i ordningen (men första gången den firades lär ha varit 1971), detta år mestadels firat virtuellt under temat “Past, Present, and Future”.

En ceremoni utan allmän publik i närvaro av Kungen m fl dignitärer hölls på borggården i Punakha dzong och sändes på tv (se https://fb.watch/2rtQmbU2FV/)

Normalt sett skulle dagen traditionsenligt också ha firats med ambassadens mottagning i Brysslel, men den ställdes av förklarliga skäl in.

Det lär också dröja ett tag tills det åter blir möjligt att resa till Bhutan.  Men istället finns det möjlighter att streama bhutanesiska filmer,  att se på några intervjuer med kända profiler i Bhutan och njuta av en liten musikvideo i anledning av nationaldagen som bhutanesiska studenter i UK gjort, dessa videor tack vare den brittiska vänskapsföreningen. Filmportalen är ett intiativ av Dechen Roder.

Filmportalen:  www.beskopbhutan.com

Intervju med Dasho Benji:  www.youtube.com/watch?v=CQyqqBl5XiU

En vandring genom covid-Thimphu med Michael Rutland:
www.youtube.com/watch?v=aRdL84gufC4&feature=youtu.be

Populära sången  Druk Zhung Di Na Gawa Lu:
www.youtube.com/watch?v=49RMfC6S3tQ&feature=youtu.be


Titta, lyssna och förflytta er virtuellt till Bhutan!

Vi tar tillfället i akt att önska alla Bhutanintresserade en God och Säker Jul och ett Friskt Gott Nytt År!

Styrelsen

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Bhutans nationaldag 2020 & videolänkar och filmportal från Bhutan

Min doktorandresa från Sherubtse College till Uppsala universitet

I november förra året, efter ett möte i Thimphu, var jag på väg tillbaka till min arbetsplats vid Sherubtse College, Trashigang. Resan från huvudstaden tar två dagar genom de vackra dalarna i centrala Bhutan på den slingrande motorvägen från väst till öst. Under resan kunde jag inte hålla mig uppdaterad om en viktig fråga.

Docent Anders Berglund besökte vår högskola våren 2019 och informerade om möjligheten till högre studier vid Uppsala universitet. Jag tyckte att möjligheten till doktorandstudier i Sverige verkade spännande och sökte praktiskt taget alla utbildningsplatser där för eventuella doktorandtjänster. Uppsala universitet annonserade en doktorandtjänst relaterad till mitt område om ”Återanvändning av data i den digitala ekonomin”. Även om ansökningsprocessen var skrämmande och intellektuellt krävande lyckades jag få in en ansökan.

Efter en tröttsam resa kunde jag till slut slå mig ned och kolla mejlen. Bland alla andra mejl fanns en bekräftelse om den sökta doktorandtjänsten. Mitt fullbetalda doktorandjobb i 4-5 år vid ett av världens bästa universitet bekräftades. Jag kände mig tacksam mot Uppsala universitet för möjligheten att uppfylla mina akademiska drömmar. Glädjen över detta besked tillsammans med min resetrötthet gav mig en natt med god sömn. Coronavirus-situationen försämrades i och utanför Kina. Jag insåg att jag behövde resa till Sverige så snart som möjligt. Det fanns en massa uppgifter som behövde utföras inom en begränsad tid. Minsta misstag kunde ha försenat mina studier ytter-ligare. Trots en del tandproblem kunde jag lösa uppgifterna med hjälp från Anders.

Den 5 februari 2020 var han snäll nog att komma och hämta mig på Arlanda flygplats. På väg till mitt nya hem fick jag min första upplevelse av att äta och shoppa på IKEA. Jag kommer alltid vara Anders skyldig för det stöd han erbjöd. Efter några dagars avkoppling fick jag träffa en av mina två handledare, docent Da-vid Johnson. Vi hade haft otaliga mejl-konversationer och Skype-möten under ansökningsprocessen och jag var glad att få träffa honom personligen. I det nya akademiska hemmet introducerade han mig i avdelningens olika tjänster och hur jag skulle få tillgång till dessa. Under en fikapaus fick jag presentera mig för fakulteterna vid Institutionen för informatik och media. Äntligen var jag en del av en ny stor familj!

Under våren fungerade universitetet som vanligt de första månaderna. Jag deltog personligen i kursarbetet och andra doktoranduppdrag. Under tiden hade de bekräftade sjukdomsfallen och antalet dödsfall på grund av pandemin ökat i Sverige. Den svenska regeringens beslut var emellertid att inte besluta om total nedstängning utan förlita sig på frivillig social distansering. Människor uppmuntrades att ar-beta hemifrån. Det bidrog till att arbetsplatsen kunde fungera säkert. När pandemisituationen senare försämrades beslutade universitetet att övergå till distansundervisning under återstoden av terminen. Jag började mina doktorandstudier under en osäker termin och var skeptisk till hur terminen skulle utvecklas för mig. Jag är en hemmamänniska och går sällan ut. Så att hålla mig trygg hemmavid och att distansarbeta var inget hinder för mitt arbete. Det nya normala med distansar-bete genomsyrade mig med en känsla av frihet, ledning och ansvar. Dagar, veckor och månader av lärande passerade och så var vårterminen över. Kunskaper och kompentens som inhämtats under terminen var ovärderliga för de kommande studierna.

Jag känner stor tacksamhet till mina handledare för deras orubbliga stöd i att finna mig till rätta i en miljö där jag kommer att leva och arbeta de närmaste fyra-fem åren. Jag ber och önskar att livet snart ska återgå till det normala och att kunna återuppta studierna på campus under hösten med mycket glädje och lycka.

Phub Namgay

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Min doktorandresa från Sherubtse College till Uppsala universitet

Den svenska sommarens glädjeämnen

Från luften är Sverige en enda stor vildmark med otaliga sjöar och vattendrag. Nere på marken är naturens rikedomar och gåvorna från Sveriges skogar dina att upp-täcka. Och även den svenska allemansrätten.

Allemansrätten ger invånare och besökare tillgång till naturen men med några tydliga undantag. Naturvårdsverket sammanfattar denna rättighet i frasen ”Stör inte – förstör inte”. Att plocka svamp och bär är en av de aktiviteter som är tillåtna enligt allemansrätten. Och bär finns det i Sverige.

Blåbär, som brukar benämnas super food, finns i överflöd har många positiva effekter på hälsan. Från frukosten till middagsbordet är blåbäret en mångsidig ingrediens som ger ett hälsosamt inslag i dina kulinariska skapelser. Blåbär ger också en intensiv färg till lassi, den klassiska sommardrycken baserad på indisk yoghurt.

I skogens tystnad, när fåglarna kvittrar och träden sjunger, upptäcker kräsna ögon även smultron, om än inte lika vanligt förekommande som blåbär.

Hemma i trädgården söker de mogna röda vinbären din uppmärksamhet. Vilken skapelse ska de bli? Sylt, gelé eller saft? Tillsätt dem i såsen och dina experiment och upplevelser med momos i Sverige går till de högre sfärerna av haute cuisine.

Och nu undrar du hur många slags bär det finns i Sverige. Och du frågar dina svenska vänner och kompassen pekar norrut. Till Norrland.

Resan till Arvidsjaur från Stockholm är ett äventyr på mer än 900 kilometer. Arvidsjaur är polarland. Trafiken på vägarna runt Arvidsjaur saktar ofta ner eftersom renflockarna hävdar sin rätt till marken. I skogarna häromkring finns hektar på hektar med bär. Blåbären är lätta att upptäcka.

Men gömda på hemliga platser är gyllenfärgade gula bär. De utgör en magnifik syn. De mjuka och sköra bären är en rik näringskälla. Förutom sitt näringsvärde intar dessa bär också en speciell plats i Norrlands socioekonomiska och kulturella själ och förtjänar därmed sitt rättmätiga epitet – Norrlands Guld. De kallas hjortron i Sverige. Att plocka hjortron med en erfaren norrlänning är en snabbkurs i hur man kombinerar sin fysiska styrka med sin mentala skärpa.

Myrarna hindrar din rörlighet, myggorna svärmar oupphörligt runt dig och vädret kräver sitt. Det är tråkigt och ansträngande. Ryggbrytande. Och du tittar på din svenska hjortronplockningsexpert och tillägnar dig snabbt inställning, förberedelser och teknik för hjortronplockningen.

Svenskarna använder myggmedel och utrustar sig med rätt utrustning och kläder. Trots att de känner markerna lika väl som sin egen ficka tas inga risker. Telefonerna måste ha tillräcklig laddning för att hålla hela dagen. Mat och dryck nedpackat.

Hjortronplockningen börjar på fullt allvar med en tiolitershink som huvudlagringsenhet. En enliters lunchlåda i plast är din mobila lagringsenhet. När enheten är full överför du den till hinken. Den långsamma och stabila takten har redan fyllt halva hinken och det är dags att ta sig hem för fika. Tillbaka vid gården bärs bären antingen till källaren, blir nedfrysta eller åker de närmaste dagarna iväg till Arvidsjaur när tillräcklig mängd har samlats in.

När du börjar få en viss förståelse för varför svenskarna håller fast vid sina hjortronmyrar med sådan bestämdhet och hemlighetsfullhet, dyker en annan svensk utmaning upp från den underliggande marken. Resan från Stockholm till Gamleby i södra Sverige, nära Västervik, är tre till fyra timmar med tåg. I juli månad är vinbären mogna och likaså de skimrande körsbären som hänger från grenarna, så nära men ändå alltför högt för att plocka utan ansträngning.

Du strosar över vykortspittoreska ängar samtidigt som du använder dig av ditt bemyndigade allemansrättskort. Din svenska värd är en högutbildad forskare som också har en encyklopedisk kunskap om livet på gården. När du vilar i skuggan i en blandskog, riktar din värd sin vandringsstav mot en viss punkt. Du skuttar framåt och är med spänning redo att börja. Men detta tillvägagångssätt fungerar inte. Själva inställningen, förberedelserna och tekniken för hjortronplockning tillämpas lika väl när det gäller att skörda de läckra kantarellsvamparna.

Kantarellssäsongen i Sverige sammanfaller med att bhutaneserna upplever en anings nostalgi och hemlängtan. Din svenska värd har redan upptäckt svamparna under en bädd av fallna löv och tallbarr.

Glädjen över att hitta några fasta och guldgula kantareller är just den ingrediensen du behöver för att få till det lilla extra i middagen som du ska laga till din värd. Som ingrediens i den mycket populära bhutanesiska maträtten kewa datshi, ger svampen extra krydda, smak och konsi-stens som förflyttar dig från ängarna på en svensk bondgård till de idylliska byarna i Bhutan.

Sommaren avslutas och ett påtagligt dunkel infinner sig när du tittar på det krympande och vissnande blåbärsriset i skogarna nära ditt hus. När du sörjer avslutningen på en riklig blåbärssäsong, söker du tröst i den ödmjuka framgång som du hade med hjortronplockningen i norr. Träden runt huset börjar fälla sina löv vilket signalerar höstens ankomst. Det är en vacker dag för att utforska den närliggande parken vid den lilla sjön. Området påminner om skogarna som ligger i närheten av huvudstaden Thimphu. Den nyfikne bhutanesen vandrar omkring och undrar vad naturen har i beredskap den här gången. Han finner det på en liten rödfärgad fläck bland blåbärsriset. Moder naturs gåvor är oändliga i Bhutan. I Sverige också. De röda bären kallas lingon.

Tshewang Dendup

Kantarell Kewa Datsi med stekt ingefärsris och kyckling med cashew

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Den svenska sommarens glädjeämnen

Min magisterutbildning vid Örebro universitet

Jag tog examen i juni i år från Örebro universitet. Mitt magisterprogram i informationssäkerhetshantering var ett tvåårigt program med 120 högskolepoäng. Vi var den första gruppen informationssäkerhetsstudenter i Örebro och var därför en-samma med de kunskaper som behövs på arbetsmarknaden. Med ett ständigt ökande antal cybersäkerhetsincidenter, liksom de enorma ekonomiska förlusterna i samband med sådana incidenter, har informationssäkerhetshantering som syftar till att skydda informationstillgångar blivit en viktig strategisk fråga för många organisationer. När jag i början av 2018 ansökte om kursen genom Svenska Institutets stipendium pratades det mycket i media om informationssäkerhet, så det kändes helt rätt för mig att fortsätta utbildningen inom detta område.

I efterhand känner jag att jag gjorde rätt. Tiden vid universitet var den bästa. Jag är nöjd med min utbildning och har lärt mig mycket under hela kursen. Jag är nu väl rustad att inte bara skydda utan även hantera och tillhandahålla konsulttjänster angående cybersäkerhet och känslig information. Kursen gav fördjupade studier inom informationssäkerhetsområdet med både teoretiska och praktiska inslag. Lärarna har hög kompetens och var alltid där för att svara på våra frågor. Men samtidigt förväntade de sig också mycket av studenterna. Undervisningen baserades på fallbaserat lärande och flippat lärande. Detta innebar att vår inlärning skulle vara klar innan föreläsningarna. Vi förväntades gå igenom föreläsningspresentationerna och tillhörande förinspelade videor/samtal i förväg och aktivt delta i klassrummet för att ha givande diskussioner och fördjupa oss i ämnet. På det här sättet fick vi chansen att utbyta våra kunskaper och lära oss inte bara av lärarna utan också av våra egna kurskamrater samt gästföreläsare som bjudits in från andra universitet och relevanta branscher. Dessa pedagogiska metoder uppmuntrade oss att tänka kritiskt och utvecklade våra färdigheter i problemlösning som är nödvändiga för att hantera komplexiteten i informationssäkerhetshantering i organisationer.

En av de intressanta kurserna inom programmet var projektarbetet vi gjorde med universitetets branschpartner som hjälpte oss att få praktisk erfarenhet. Min kurskamrat och jag genomförde mot slutet av den första terminen ett projekt för att utveckla riktlinjer för IT-säkerhetspolicy och utbildningsmaterial för ett företag, CAB Group AB, Örebro, vilket ingår i säkerhetstillämpningskursen. Senare var min kurskamrat och jag väldigt glada och nöjda att höra att CAB använt vårt ar-bete praktiskt. De tyckte det var användbart och implementerar för närvarande IT-säkerhetspolicyn och utbildningsmaterialet som vi utvecklat för dem som en del av vårt studieprogram.

Under Under det första året fick vi en bred förståelse för ämnet och utvecklade avancerad kunskap och färdigheter inom informationssäkerhetshanteringen. Det andra året fokuserade mer på forskning och utredning. I dagens komplexa värld är det svårt att skydda en organisations informationstillgångar och det kräver mer än en-bart tekniska färdigheter. Det är här min magisteruppsats kommer in. Jag valde ämnet ”Metoder och faktorer för att förbättra anställdas informationssäkerhetsmedvetenhet inom privata och offentliga organisationer”. Jag motiverades av att informationssäkerhetshantering är en multidimensionell disciplin och mänskliga aspekter spelar en viktig roll. Mänskliga fel är den direkta eller indirekta orsaken till flertalet informationssäkerhetsincidenter. Så det är avgörande för oss att kon-centrera oss mer på människorna, för att säkerställa att alla anställda är medvetna om policyer, regler och föreskrifter för att skydda information. För närvarande håller jag och mina två professorer på att bearbeta min avhandling för att få den publicerad i en av de mest ansedda säkerhetstidskrifterna, Journal of Computer & Security.

Det var två intensiva år, men jag uppskattade till fullo mina studier i Sverige och jag kände inte att tiden gick långsamt ens under de långa mörka vintrarna. Jag gladde mig varje sommar åt att besöka svenska vänner, firade speciella högtider med svenska familjer och lärde mig en hel del om svensk kultur och svenska värderingar. De obligatoriska fika-pauserna mellan föreläsningarna var uppfriskande, med söt kanelbulle som hjälpte mig att återfå energi. Jag lyckades också lära mig lite svenska och avancerade till SFI (svenska för invandrare) nivå D. Jag är glad att jag nu kan prata svenska utan större problem.

Jag är tacksam mot mina lärare, kurskamrater och fakulteten vid Handelshögskolan i Örebro för oavbrutet stöd och för att jag kunde avsluta med utmärkta resultat. Jag är också tacksam mot Svenska Institutets för stipendiet som finansierade och gjorde det möjligt för mig att slutföra programmet och ta min examen utan några ekonomiska problem.

Khando Khando

Khando och några av hans klasskamrater på avskedsfesten
Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Min magisterutbildning vid Örebro universitet

Gratulationer!

Martin Söderman från Stockholm och Beenu Chhetri från Phuentsholing gifte sig i Phuentsholing i mitten av februari – turligt nog innan Covid-19 nedstängning och reseförbud. Vi gratulerar och önskar lycka till!

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Gratulationer!

Mölnlycke och Samtse – samarbetet fortsätter

Båtsmansskolan i Mölnlycke och Samtse Lower Secondary School, SLSS, fortsätter sitt utvecklingssamarbete i ett nytt skolprojekt. Projektet delfinansieras av Universitets och Högskolerådet via deras Atlasprogram. Projekttiden startar redan nu till hösten men på grund av Corona får skolorna avvakta med besök hos varandra tills reserestriktionerna har släppts.

Under det gångna läsåret har elever på skolorna träffats via Skype vid ett par tillfällen. Eleverna har diskuterat hur skolan fungerar i Bhutan och i Sverige, vad man som ungdom gör på fritiden och vad de har för framtidsdrömmar.  De digitala mötena fungerat mycket bra.

Eleverna på Båtsmansskolan har under ”elevens val” lärt sig om ”lycka” och den bhutanesiska brutto-national lyckan. De har också lagat bland annat Ema Datse.

Båtsmansskolan besöker Samtse 2018

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Mölnlycke och Samtse – samarbetet fortsätter

Ema datsi i Sverige – går det?


I den bhutanesiska mattraditionens hierarki befinner sig chili i stratosfären. Upp-står det brist på den brännheta kryddan blir det en toppnyhet. Talesättet säger att i Bhutan är chili inte en krydda utan en grönsak. Enligt Bhutans National Biodiversity Centre är det följande arter av chili som odlas i Bhutan: Capsicum annuum, Capsicum frutescens, Capsicum pubescens och Capsicum baccatum.

Men kan man laga en anständig ema datsi utanför Bhutan? Eller mer exakt – är det möjligt att tillreda en äkta ema datsi i Sverige? Mitt ödmjuka svar är ja.

Men för att det ska vara möjligt måste en viktig ingrediens övervägas först. När man bor i andra länder hör man ofta frågan varför bhutanesisk mat utomlands smakar annorlunda än i Bhutan, även när man tillreder den med ingredienser som färdats hela vägen från Bhutan? I Sverige är lyckligtvis kvaliteten på vattnet i Stockholm mycket förenlig med det bhutanesiska köket.

Stormarknaderna och livsmedelsbutikerna i Sverige har ett urval av färska chili, allt från vanlig paprika till kryddstarka habaneros. Det finns många butiker som tillgodoser behoven hos den diversifierade befolkningen i Stockholm. Detta innebär att den kräsne konsumenten kan få tag på allt från färsk chili importerad från Thailand till säsongsodlad chili från Europa.

Till datsi använder jag en kombination av färsk fet ostmassa och de mjuka ostskivorna som används till rostat bröd och hamburgare.

Tshewang Dendup

Ema datsi med torkad röd chili

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Ema datsi i Sverige – går det?

Ema datsi för två

Ingredienser
100 gram färsk grön chili, skivad
200 gram färsk fet ostmassa
3 skivor mjuk ost
2 (ca 200 gram) tomater, hackade
3 vitlöksklyftor, krossade
1 lök, skivad
2 matskedar smör
Salt, att smaka av med

Så här gör man
Smält först smöret i en kastrull med lock. Lägg i den hackade vitlöken och löken. Tillsätt en nypa salt. Rör om en minut. Tillsätt de hackade tomaterna och stek i två minuter. Häll långsamt i cirka 2 dl vatten under kraftig omrörning. När såsen bör-jar koka, tillsätt den skivade chilin, sprid den jämnt över såsen. När chilin är på plats, tillsätt snabbt osten. Jag rekommenderar att du krossar osten med händerna och breder ut den jämnt över chilin. Lägg slutligen på de mjuka ostskivorna. Sprid ut skivorna så att de täcker ostmassan därunder. Lägg på locket och låt koka i två minuter. Efter att ha stängt av värmen, låt grytan vila en minut. Öppna locket. Du kommer att se ett ymnigt lager av smält ost på ytan. Blanda försiktigt med en träslev den smälta osten med chilin som ligger under. Din ema datsi är redo att serveras.

Några tips
En kastrull med ett glaslock möjliggör visuell övervakning. Observera att omrör-ningen måste upphöra när såsen börjar koka. När chili och ost har tillsatts ska man inte röra om. Först när värmen stängts av och grytan har vilat i en minut sker den avslutande omrörningen.

Tshewang Dendup

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Ema datsi för två

Hederskonsuln dekorerad

Sveriges honorärkonsul i Bhutan, Ms Phub Zam, tog emot Nordstjärneorden från kungen och drottningen av Sverige den 3 december 2019. Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia som var på sex dagars besök i Indien, förlänade den till Phub Zam som ett erkännande av hennes tjänster för att stärka relationerna mellan Bhutan och Sverige.

Phub Zam sade att även om de diplomatiska förhållandena mellan de båda länderna går tillbaka några decennier, har ansträngningarna för att stärka relationerna inom affärssektorn och kontakter människor- till-människor nyligen tagit fart.

Under de senaste fyra åren som hederskonsul sade hon att hennes huvudansvar har varit att underlätta bhutanesiska och svenska medborgare som besöker de båda länderna. Alla nödvändiga formaliteter, sade hon, utförs av konsulatet. ”Vi undersöker också marknaderna i Sverige för våra bhutanesiska produkter. Medan det mest av detta arbete befinner sig i sin inledande fas, ser vi positiva utsikter i en nära framtid.”

Nordstjärneorden instiftades av kung Fredrik I av Sverige 1748 och tilldelas endast utlänningar och medlemmar av kungafamiljen.

Källa: Kuensel Online (redigerad)

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Hederskonsuln dekorerad

Mina erfarenheter i Sverige

Det var verkligen ett spännande ögonblick för oss när listan över utvalda kandidater till Uppsala universitet kom.

Den 19 augusti 2019 landade vi på Stockholm Arlanda flygplats. Allt visade sig gå smidigt. Tack till våra kontaktpersoner Ulrika Ouline och professor Anders Berglund för att ni arrangerade allt! Vi upplevde lite sommarvärme. Innan den kyliga vintern slog till reste vi runt lite för att njuta av det vackra landskapet. Den 22 augusti började den ordinarie undervisningen för oss på Uppsala universitet. Undervisningen var lite annorlunda än vad vi var vana vid men vi lyckades hantera det.

Jag träffade nya vänner redan från första skoldagen. Alla studenter och andra jag träffade verkade väldigt trevliga och de talade flytande engelska vilket gjorde det lättare för oss att kommunicera med dem.

Det fanns många studentaktiviteter där de välkomnade oss med öppna hjärtan, för att inte glömma de gratis smörgåsar vi fick. Vi introducerades för termen ‘fika’ som är populärt bland svenskar. Vi blev också inbjudna till svenskt fika av ordföranden för Svensk-Bhutanesiska Föreningen vilket gav oss möjlighet att umgås med dem.

Efter några veckor märkte vi att dagarna blev kortare och tyvärr går solen ner omkring kl. 15. Trots det kalla vädret utnyttjade vi våra 6 månader fullt ut för att resa runt och även förbereda oss för tentamina. Trots att det var iskallt kunde ingenting hindra oss från att se oss omkring. Vi besökte också några studentpubar och fester.

Vi som bhutaneser firar inte jul, men när jag var i Sverige fick jag möjlighet att se hur en svensk jul ser ut. Studentnationerna var vänliga nog att bjuda på julmat och fick oss att känna oss som hemma. Vi blev inbjudna till två svenska familjer över jul, och jag hade verkligen en underbar tid med dem. Maten var ovanligt god. För-utom mat smakade vi ett julvin som kallas ‘glögg’.

Varje dag var en ny upplevelse för oss. Vi kunde också åka till den arktiska regionen och vi hade turen att se polarmoln och mycket tjockare snötäcke än i Uppsala.

Till sist vill jag tacka Uppsala universitet och Royal University of Bhutan för att jag och mina vänner fått denna ovärderliga möjlighet att vara utbytesstudent. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle resa hela vägen till Europa (Sverige) från Asien.

Kinga Seldon

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Mina erfarenheter i Sverige

En annorlunda annandag

De fyra utbytesstudenterna på Uppsala universitet, Tshering Penjor, Tshering Gyeltshen, Kinga Seldon och Tshering Yangchen, bjöds in till svensk annandagsjulbuffé hos föreningens Lennart Strandberg med familj, hustru Birthe, sonen Filip och dottern Lovisa. Med var också en annan bhutanesisk utbytesstudent i Spanien på besök i Uppsala.

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för En annorlunda annandag

Kurs på Patentverket

Som flera gånger tidigare  har det varit bhutanesiska deltagare på Patentverkets internationella Sida-finansierade IPT-kurser i immaterialrätt, senast nu hösten 2019 med Karma Kelzang Eudon, lektor, och Kelzang Dorji, lektor, båda på College of Science and Technology i Phuentsholing. Ordförande bjöd dem på middag i Stockholm.

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Kurs på Patentverket

Resa till Lunds unversitet från Bhutan 2018

The College of Science and Technology, Royal University of Bhutan startade ett masterprogram i förnybar energi 2018. Genom partnerskapet med EU-universitet erbjöd högskolan en studieresa 28 maj – 1 juni 2018 till Lunds universitet i Sverige för att lära om masterprogrammet i energieffektivt byggande som universitetet erbjuder. Under det veckolånga programmet hade de tio masterstudenterna möjlighet att vara med på följande olika arrangemang.

Presentationer av examensarbeten i Helsingborg, 28-29 maj

Studenterna besökte universitetsområdet i Helsingborg för att få presentationer av masterexamensarbeten inom olika områden såsom energieffektiva byggnader, energisparsystem och belysningssystem.

Besök på Solenergilaboratoriet, LTH i Lund, 30 maj

Biträdande universitetslektor Henrik Devidsson visade studenterna runt på universitetsområdet och solenergilaboratoriet. Laboratoriet var utrustat med sofistikerade testanläggningar som används av doktorander för forskningsstudier och studenterna informerades om teknikens tillämpning i forskningen. I testlaboratoriet delades studenterna upp i två grupper och varje grupp fick experimentera med sol-PV. Studenterna fick bekanta sig med testutrustning och genomföra experiment med solceller.

Besök på bibliotek och presentation, LTH i Lund, 30 maj

Studenterna besökte universitetsbiblioteket och fick lära sig hur man får tillgång till biblioteksmaterial online. Studenterna fick bekanta sig med online-systemet och olika sätt att få tillgång till material. Jämförande presentation av arkitektur, 31 maj Fakultetens arkitekturavdelning gav en presentation om nepalesisk och bhutanesisk arkitektur och hur dessa skiljer sig från svensk arkitektur. Det unika med olika varianter av design diskuterades utifrån estetik och energisynpunkt.

Studiebesök i Malmö, en av Sveriges miljövänliga städer, 1 juni

Studenterna besökte staden Malmö. Studenterna fick besöka både affärs- och bostadsområden huvudsakligen för att se den svenska arkitekturen och lära sig skillnaden mellan modern och gammal arkitektonisk design. Studenterna besökte också ’Turning Torso’, den berömda skyskrapan i Sverige. På grund av sin arkitektur är den Malmö stads landmärke.

Avslutning

Studieresan var en ögonöppnare, den var informativ och har gynnat såväl kunskapsbasbaserat lärande som möjligheten för utländska studenter att lära utanför klassrummet. Lunds universitet är ett av de banbrytande universitet som erbjuder olika utbildningar som studenter från hela världen har glädje av. Sverige är ett vackert land, det finns ett flertal möjligheter för utländska studenter att lära sig och ta med sig från ett sådant utbytesprogram. Vi vill uttrycka vår tacksamhet till Lunds universitet för att ha gett oss möjlighet att lära genom detta utbytesprogram.

Kunzang Chophel och Ugyen Wangchuk för hela gruppen

Studenterna på besök i Malmö

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Resa till Lunds unversitet från Bhutan 2018

Lärarutbyte mellan Lunds universitet och College of Science and Technology (4)

Trots den kortvariga vistelsen fick undervisningen i dagsljussimuleringar för arkitektstudenter i Phuentsholing’s College of Science and Technology i Bhutan mig att reflektera över värdefulla aspekter av internationell undervisningspraxis. Mötet med de vetgiriga bhutanesiska studenterna överträffade alla mina förväntningar på elever i grundutbildning. Det har gjort mig medveten om olika kulturer och studiemetoder och ökat mitt intresse för tvärkulturella möten. Jag tror att effekten är riktad åt bägge håll, eftersom eleverna i Bhutan fick uppleva en helt annan undervisningsstil än den de är vana vid i sitt akademiska vardagsliv. Vetenskapen inom dagsljussimuleringar nyttjar datorverktyg och tekniska resurser som inte är lika vanliga i Bhutan som i Sverige. Det gav de bhutanesiska arkitektstudenterna en insikt i vad som är möjligt när det gäller att förutsäga dagsljus i byggnationer, en praxis som länge funnits hos bhutanesiska arkitekter, som genom ren intuition har använt fönsterutformning och fasadorientering i design. Dagsljusanvändning är verkligen inte prioriterat i ett land som, jämfört med Sverige, har ett sådant överflöd av dagsljus. Men det stora intresset och motivationen hos arkitektstudenterna i Bhutan visade mig att arkitekter i de två länderna delar ett gemensamt perspektiv, vilket ger hopp om att området kommer att utvecklas vidare av våra kollegor i Bhutan. Mötet med kollegorna visade tydligt att de inte var intresserade av ett engångsutbyte av undervisning, utan snarare av en utbytesprocess för att utveckla sina kurser de kommande åren. Jag tror att en sådan process är av stort värde för såväl Lunds universitet som för Phuentsholing’s College of Science and Technology, eftersom utvecklingen av våra egna kurser också kan inspireras av den bhutanesiska undervisningen.

Jason Bournas

Henrik Davidsson och Jason Bournas framför regeringsbyggnaden i Thimphu

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Lärarutbyte mellan Lunds universitet och College of Science and Technology (4)

Lärarutbyte mellan Lunds universitet och College of Science and Technology (3)

I samband med olika lärarutbyte, har jag ofta tänkt på hur relativt lika arkitektutbildningar är världen över. Det gäller också Bhutan. Studenterna ställs inför liknande arkitektoniska frågeställningar som de svenska studenterna. Det finns emellertid en stor skillnad, som har att göra med den utveckling som landet står inför. Bhutan har under några få decennier moderniserats på ett sätt som kanske saknar motsvarighet i något annat land. Centrala frågeställningar handlar här om t.ex. energiförsörjning och bostadsstandard (kopplat till komfort och hälsa). Samtidigt har Bhutan ett unikt arkitektoniskt kulturarv, som måste beaktas vid all om- och nybyggnation i landet. En positiv erfarenhet från mitt lärarutbyte är att bhutaneser i allmänhet är mycket medvetna om sitt kulturarv. Därför finns det all anledning att vara positiv till landets reflekterande hållning i utvecklingsfrågor, samtidigt som samarbeten i olika projektformer fortsätter.

Lars-Henrik Ståhl

Lars-Henrik Ståhl tillsammans med studenter

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Lärarutbyte mellan Lunds universitet och College of Science and Technology (3)

Lärarutbyte mellan Lunds universitet och College of Science and Technology (2)

Jag började utbytesutbytet i Bhutan med stort självförtroende.  I Sverige hade jag forskat i flera år inom dagsljus och elbelysning i byggnader. Det var inte förrän i Phuentsholing jag insåg att det fanns så många skillnader mellan Sverige och Bhutan. Inte bara klimat, väder skiljer utan även kopplingar till traditionell bhutanesisk arkitektur. Jag förstod omedelbart att det jag var van vid i undervisningen inte hade någon relevans i en bhutanesisk kontext.

Bhutan överraskade mig dock. Jag träffade en entusiastisk grupp med cirka 30 studenter, väl förberedda och glada för att få vara med i undervisningen. Dagsljus var ett relativt nytt ämne för dem. Materialet vi gick igenom var på en relativt grundläggande nivå. Därifrån utvecklade vi tillämpningar som passade in i ett bhutanesiskt sammanhang snarare än ett svenskt. På bara tolv timmar hade vi kommit mycket långt, vi kunde knappt tro att det gått så fort. Själv lärde jag mig mycket om min egen undervisning. Att arbeta i Bhutan som västerlänning är speciellt. Först chockar och utmanar Bhutan hela din övertygelse. Ett ögonblick senare fångas man in i Bhutans unika kultur och man står där med en ökad förståelse.

Niko Gentile

Niko Gentile tillsammans med studenter under en föreläsning.

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Lärarutbyte mellan Lunds universitet och College of Science and Technology (2)