Svenska svetsare i Bhutan

Lars Olsson skrev i Druk Yul 2023 nr 1 “En svetslärares vedermödor” om sina upplevelser som svetslärare på yrkesskolor i Bhutan, att som master trainer utbilda lokala svetslärare. Trots en hel del frustration och byråkratiska fnurror har han inte avskräckts utan kommit tillbaka för mer, och dessutom lockat en efterträdare att åka ut.

Inte bara I Druk Yul har det skrivits; det finns även ett reportage i Tidningen Svetsen, nr 2 2023.

Lars avslutade sin första omgång i juli 2023, då Gustav Sennmark tog vid, men återvände i början på detta år för att genomföra svetsprovning enligt ISO 9606, med 21 godkända certifikat, internationellt giltiga. Johan Karlsson har anslutit som master trainer i  CNC (Computer Numerical Control) dvs datorstyrning och programmering av verkstadsmaskiner.

Gustav Sennmark, Leki och Johan Karlsson

Middag för certificerade svetsare på Hotel Khur Khuru. Lasse Olsson till höger i bakre raden

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Svenska svetsare i Bhutan

På torken i Lund

Det har sedan flera år förekommit ett livligt samarbete och utbyte mellan Lunds tekniska högskola, Avdelningen för Energi och byggnadsdesign och Jigme Namgyal Engineering College (JNEC) i Dewathang och College of Science and Technology i Phuntsholing.

För närvarande är inriktning framförallt på soltorkning av frukt i samarbete med JNEC, varom man kunnat läsa i tidigare nummer av Druk Yul.

Förra sommaren i juni presenterades två master/bacheloruppsatser och en forskningsrapport inom ramen för detta samarbete:

Tandin Jamtsho (Renewable Energy) och Dechen Om  (Power Engineering): Design, Analysis and Performance Evakuation of Indirect Solar Dryer

Hoda Mahmoodi: The Development and Testing of Low-Cost Heat Transfer Enhancements for Solar Dryer”

Lungten och Jamyang Dorji: Direct Solar Dryer

Jamyang Dorji, Lungten, Dechen Om, Hoda Mahmoodi, Dechen Om, Christian Rissler, Tandin Jamtsho

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för På torken i Lund

Besök till Svensk Tibetanska skol– och kulturföreningen från Bhutan sommaren 2023

I juni 2023 besökte Vörd. Khenpo Kinley Skolföreningen och höll en föreläsning och bildvisning om Bhutan, om projektet på Sumtrang Samdrup Choezong i Ura och om buddhism på föreningens House of Tibet i Enskede.

Khenpo Kinley Gyaltsen är abbott på klostret

Khenpo Kinley Gyaltsen

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Besök till Svensk Tibetanska skol– och kulturföreningen från Bhutan sommaren 2023

Svensk Tibetanska skol– och kulturföreningen i Bumthang och Paro

En delegation från föreningen, Soenam Tenzing Jamyangling och Anne-Sophie Ekelund, besökte nyligen Bhutan för att följa upp de satsningar man gör i Bhutan.

Anne-Sophie Ekelund berättar:

Sumtrang, Ura – Här fanns ett tempel redan på 1100-talet och då Pema Lingpa föddes på platsen 1450 är det nu en historisk plats som ibland besöks av kungafamiljen (då de är ättlingar till Pema Lingpa). Platsen var mycket förfallen och Svensk Tibetanska Skol- och Kulturföreningen har därför bidragit med att återuppbygga en del av klostret som omringar templet.

Vi har också återuppbyggt de högst belägna eremitagen på berget ovanför byn. Dessa används för längre retreater av munkarna.

Parodalen – En Abbott startade en skola för fattiga och föräldralösa pojkar som vill studera dharma och bli munkar. Han hyr ett hus för sovsalar och lektionsrum men strävar efter att bygga en större skola och kloster för att kunna ta emot de som står på väntelistan, målet är att kunna ta emot 108 elever när Institutet är klart. Med Svensk Tibetanska Skol- och Kulturföreningens hjälp har han köpt en tomt med vacker utsikt mot Taktsang Lhakhang.

Klostret och internatet, Sumtrang

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Svensk Tibetanska skol– och kulturföreningen i Bumthang och Paro

Betraktelser över livet i Sverige i anledning av ett sjukhusbesök

Som medborgare på den sista platsen på jorden att få tv är livet här i Sverige fullt av upptäckter, upptäckter och utrop för mig. Även en rutinresa med kollektivtrafiken till sjukhuset skapar en känsla av vördnad, beundran och saknad; vördnad och beundran när jag ser Stockholms effektiva och väl spridda kollektivtrafiknät, men också en känsla av saknad när jag tänker på Bhutans huvudstad Thimphu.

Om vi bara också hade investerat i ett robust kollektivtrafiknät för Thimphu, skulle vi inte brottas med trängsel och föroreningar.

Men jag kategoriserar dessa känslor som yttre lager av känslor. Det jag skulle vilja utforska här i denna betraktelse är ett djupare lager av känslor som jag upplevde efter en resa med buss och tunnelbana till Karolinska sjukhuset nyligen.

Som någon med dålig orienteringsförmåga går jag vilse i den urbana labyrinten och mer så i det labyrintiska nätet av ett underjordiskt tunnelbanesystem. Buddhisten accepterar livet på jorden som en cyklisk tillvaro och en hel del hittills i mitt liv har jag gått i cirklar i New Delhi, New York och i Stockholm.

Så det var med en stor känsla av tacksamhet som jag såg en mycket hjälpsam skylt vid mitt sista tunnelbanestopp på vägen till sjukhuset. På väg ut ur tunnelbanan när jag skannade de många skyltarna, märkte jag en som var specialgjord för mig. De bhutanesiska buddhisterna skulle förmodligen beskriva det som ett gynnsamt tecken. Skylten visade vägen till busshållplatsen för Karolinska sjukhuset. Jag blev överväldigad av en känsla av tacksamhet och lättnad när jag hittade busshållplatsen. Det var ett mycket gynnsamt tecken för mig.

Efter min kontroll gick jag hem igen. Under resan utlöste det gynnsamma skyltmötet på tunnelbanestationen en våg av tankar när jag började reflektera över mitt liv här i Sverige.

Som medlemmar i Bhutanföreningen skulle ha märkt är det en markant skillnad i skyltning här i Sverige och Bhutan, både kvantitativt och kvalitativt. Den relativa frånvaron av marknadsföringsskyltar i Bhutan är en uppfriskande syn för resenärer som kommer från länder där reklam är en så stark del av det dagliga livet. Även under valen i Bhutan måste kandidater och partier använda särskilda skyltar för att placera sina kampanjaffischer.

Under min tid som radio- och tv-journalist låg fokus mycket på övergången till en demokratisk monarki. Detta inkluderade väljarutbildning, rättigheter, deltagande och bemyndigande. Men det vore fel att säga att jag inte blev utsatt för reklam. Men det var inte av det kommersiella slaget. Än idag kommer den tillfällige besökaren att lägga märke till religionens nästan genomträngande närvaro i Bhutan. Tidningen Kuensel 2015 rapporterade att det kan finnas över 2 000 lhakhangs (tempel) och 10 000 chortens (stupas) över hela landet.

För många år sedan, när jag skulle ge mig ut på en vandring i Bhutan, sa en snäll herre till mig att om jag stötte på chortens på vägen, skulle jag inte vara så långt borta från målet. Chortens, av vilka några är hundra år gamla, är relikskrin som hyser heliga föremål men som också tjänade ett praktiskt syfte som dagens motsvarighet till GPS-markörer. Många byggdes av familjer med det uttryckliga syftet att gynna kännande varelser.

Det var detta som öppnade slussarna för mina känslor på min hemresa från Karolinska. Till skillnad från Bhutan är kontoren här i Sverige berövade andlighet. Även kyrkorna framstår mer på designsidan än på det gudomliga. Skillnaderna är skarpa och oroande. Men betyder det att samhället har förlorat förmågan och karaktären av kärlek, omsorg och medkänsla när det blir en sofistikerad utvecklad nation som Sverige?

Jag är inte kvalificerad att svara på ovanstående fråga men skulle vilja dela med mig av mina egna erfarenheter och förståelse.

Skylten på Stockholmsstationen som hjälpte mig att hitta busshållplatsen till sjukhuset är en liten del av ett genomtänkt enormt kollektivtrafiksystem. Men denna lilla del visar upp en viktig komponent som ingår i svenska tjänsteleverantörer. Hissar och tillgänglighet för rullstol är ett fysiskt bevis på att systemet är inkluderande. Tecken som det som hjälpte mig är fysiska men hjälper människor som jag som behöver hjälp med att hitta rätt.

Mycket av det jag läste och studerade på mina SFI-kurser handlade om att navigera och hitta vägen genom Sverige som land och som samhälle. Lika mycket som chortens i Bhutan står för andlighet, hjälper de som GPS-markörer också resenärer att bekräfta deras resväg.

Skylten vid tunnelbanan är funktionell men innehåller också inslag av hjälpmedel, guide och service. Det skulle i mitt land beskrivas som till förmån för kännande varelser, men här i Sverige skulle det vara mycket mera i den samsariska sfären av inkludering.

Det är höst när jag skriver dessa tankar. När jag är klar med att skriva ska jag ta på mig mina gummistövlar och bära min svampsamling. Under ett träd kommer jag att upptäcka att någon har tagit sig tid och energi att lägga ut generöst med äpplen till de vilda djur som kommer nära människors bostad för att få mat.

Jag kommer att tänka på sjukhusen och biblioteken där toaletterna är handikappvänliga. Jag kommer att tänka på toaletterna med särskilda papperskorgar för att kasta bindor, och vissa erbjuder till och med gratis bindor.

I ett hörn av ett bibliotek får jag se en pensionerad man träna svenska med en nyanländ invandrare. Dessa intryck kanske inte ens registrerar sig för en svensk. Men när jag kommer från Bhutan är dessa intryck gynnsamma tecken för mig. Små tecken som berikar resan som vi kallar livet.

Tshewang Dendup

Den hjälpsamma skylten

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Betraktelser över livet i Sverige i anledning av ett sjukhusbesök

Min erfarenhet av att skriva min masteruppsats i Bhutan

Jag gav mig ut på ett unikt äventyr och fick den otroliga möjligheten att resa till Bhutan hösten 2022 som en del av min masteruppsats vid Lunds tekniska högskola. Mitt uppdrag var att testa och optimera en soltork samtidigt som jag räknade ut framtida förbättringar. Jag är mycket tacksam för denna upplevelse eftersom den introducerade mig till Bhutans rika kulturarv, gav mig oförglömliga upplevelser och en större uppskattning för kryddig mat.

På grund av att Bhutans gränser nyligen öppnades efter Covid-19 och att turistavgiften var högre än någonsin, var landet relativt orört av turism, det gav mig möjligheten att uppleva Bhutan utan folkmassorna. Som en av de enda utlänningarna i området var jag orolig att jag skulle känna mig ensam, men lokalbefolkningen tog emot mig med öppna armar och behandlade mig med vänlighet, nyfikenhet och respekt. Deras varma mottagande fick mig ibland att känna mig lite överväldigad, eftersom jag aldrig tidigare i mitt liv fått så mycket uppmärksamhet från främlingar.

Min bas i Bhutan var den charmiga staden Dewathang , där jag hade förmånen att bo på Jigme Namgyel Engineering College (JNEC). Dess pittoreska läge och människornas varma gästfrihet gjorde det till en oförglömlig upplevelse. Det tog inte lång tid från det att jag kom för att få vänner, vilket mest beror på att många vänliga människor kom fram till mig och bjöd in mig till olika sammankomster. Under min vistelse hade jag nöjet att bevittna olika kulturevenemang. Från livliga festivaler till religiösa ceremonier, varje tillfälle lämnade mig i vördnad för Bhutans rika och unika kultur.

En av de många spännande upplevelserna under min tid i Bhutan var att prova traditionellt bhutanesiskt bågskytte. Efter lite träning med vänner lyckades jag träffa målet från ett imponerande avstånd av 100 meter. Tillfredsställelsen jag kände när jag hörde den rungande dunsen från pilen som träffade sitt märke var obeskrivlig. Jag försöker nu importera pil och båge men tyvärr verkar PostNord inte hålla med om min entusiasm. Jag antar att jag inte borde bli förvånad, men förhoppningsvis en dag kommer jag att kunna ta med mig den här spännande versionen av bågskytte hem för mig och vänner att prova.

Det bhutanesiska köket avslöjade en helt ny värld av smaker och kryddnivåer som utmanade min uppfattning om ”kryddig”. Till en början ansåg jag mig ha en hög tolerans för kryddig mat, men bhutanesiska rätter tänjde gränserna bortom vad jag trodde kunde vara normalt och fick mig att inse att det svenska köket hade gett mig falskt självförtroende.

Men med tiden vände jag mig gradvis till de eldiga smakerna. Efter ungefär en månad anpassade sig mina smaklökar, och jag fann mig själv njuta av den berömda rätten, ema datshi, en härlig kombination av chili och ost, utan att svettas ymnigt. Nu hemma i Sverige tycker jag fortfarande om att laga ema datshi då och då, det är en förvärvad smak som inte många av mina vänner vågar prova.

Min tid i Bhutan för min masteruppsats visade sig vara ett oförglömligt äventyr fyllt av vänliga människor, kulturell fördjupning, spännande bågskytteupplevelser och kulinariska uppenbarelser. Det bhutanesiska folkets välkomnande natur och landets orörda skönhet lämnade mig i vördnad. När jag ser tillbaka på min tid i Bhutan, värnar jag om minnena och hoppas kunna återvända en dag för att träffa mina vänner igen och utforska mer av detta förtrollande land.

Christian Rissler

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Min erfarenhet av att skriva min masteruppsats i Bhutan

Min erfarenhet som lärarutbyteskandidat från Jigme Namgyel Engineering College, Royal University of Bhutan till LTH, Lunds universitet

Min erfarenhet som lärarutbyteskandidat från Jigme Namgyel Engineering College, Royal University of Bhutan, till LTH, Lunds universitet, var verkligen anmärkningsvärd. Jag var stolt över att bli utvald till denna fantastiska möjlighet att bidra till Linnaeus-Palme-projektet och engagera mig i undervisning och laborationer vid denna prestigefyllda institution i Lund, Sverige.

Efter att ha genomfört alla nödvändiga formaliteter påbörjade jag min resa, med start från närmaste flygplats i Assam (Guwahati), Indien, den 2 september 2023. Min väg tog mig genom Delhi, Istanbul, Köpenhamn och slutligen till Lund. Lund hälsade mig med sin hisnande skönhet och behagliga väder, och jag hade turen att möta hjälpsamma och välkomnande människor som lämnade mig med ett bestående positivt intryck.

När min undervisning och inlärning började, fann jag mig själv helt absorberad i Solar-Thermal Laboratory och arbetade nära eleverna under två dagar. Elevernas passion, nyfikenhet och engagemang för lärande var påtaglig, vilket gjorde mina sessioner både engagerande och mycket produktiva.

Under min tid vid Lunds universitet hade jag förmånen att delta i en serie seminarier som fakulteten stod värd för. Dessa sessioner var verkligen engagerande och jag fick möjlighet att både underlätta och delta i diskussioner. Dessutom var det äran att närvara vid presentationer av examensarbeten, som följde en unik struktur och gav värdefulla insikter.

Jag skulle också hålla en presentation där jag delade insikter om Bhutan, min högskola/universitet och mina yrkeserfarenheter med fakulteten och personalen. Det var berikande att introducera dem till Bhutans kultur, människor och konceptet Gross National Happiness (GNH). Jag blev positivt överraskad av den entusiastiska uppslutningen för min presentation, eftersom de var ivriga att lära sig mer om Bhutan och dess grundläggande principer för GNH.

Vidare fick jag möjlighet att umgås med studenter vid Helsingborgs campus vid Lunds universitet, där en session genomfördes om SAM-mjukvara för solvärmesystem tillsammans med professor Henrik Davidsson.

När jag fördjupade mig i denna berikande upplevelse, flög två veckor förbi snabbt. Jag hade nöjet att interagera med studenter, personal och till och med fick inbjudningar till familjesammankomster hemma hos professor Henrik Davidsson, professor Martin Andersson och Magnus Hagelsteen. Under helgerna utforskade jag den vackra staden Malmö och den omgivande landsbygden, vilket fick mig att känna att jag hade hittat ett hem hemifrån.

Jag riktar min uppriktiga tacksamhet till ledningen för Jigme Namgyel Engineering College, Royal University of Bhutan, för att de gett mig denna otroliga möjlighet. Jag vill också uttrycka min hjärtliga uppskattning till professor Henrik Davidsson, professor Martin Andersson och Magnus Hagelsteen från Lunds universitet för att de har gett mig denna möjlighet och deras orubbliga stöd och omsorg under hela min vistelse, vilket gör det till en verkligt produktiv och meningsfull upplevelse.

Slutligen har jag utvecklat mer kärlek och passion för Sverige och skulle definitivt fortsätta att se framåt för mina professionella engagemang med de kontakter som etablerats.

Hemlal Bhattarai, dekanus Research and Industrial Linkages

Hemlal Bhattarai i Malmö

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Min erfarenhet som lärarutbyteskandidat från Jigme Namgyel Engineering College, Royal University of Bhutan till LTH, Lunds universitet

Hopp om fortsatt utbyte mellan Malmö universitet och Samtse College of Education

Sedan 2018 har adjunkt Lena Andersson på Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle vid Malmö universitet och adjunkt Purna Bahadur Subba på Department of STEM education vid Samtse College of Education varit ledare för ett utbytesprojekt inom det SIDA-finansierade utbytesprogrammet Linnæus Palme.

Genom framgångsrika utbyten av lärare och studenter har projektet främjat kulturellt orienterat lärande i matematik och naturvetenskaper inom svenska och bhutanesiska lärar- och skolutbildningar.

Som det sista lärarutbytet inom projektet, som avslutas i år, besökte vi våra två lärarstudenter och bhutanesiska kollegor vid Samtse College of Education under tre veckor över månadsskiftet mars–april. Vi anlände en fredag till Paro och huvudstaden Thimphu och fick på lördagen äran att vandra upp till det fantastiska buddhistiska klostret Paro Taktshang . Efter helgen blev vi körda söderut från Thimphu till Samtse nära gränsen till Indien.

Under de kommande två arbetsveckorna hann vi med mycket. Vi observerade våra lärarstudenters matematikundervisning på Samtse Higher Secondary School och höll presentationer om Sverige på college och ett par skolor utanför Samtse. Vi höll även didaktiska seminarier om hur man kan introducera kemi för lärarstudenter och hur man kan använda geografiska informationssystem i skolundervisning.

Ett viktigt syfte med resan var att diskutera möjligheterna till fortsatt samarbete mellan lärosätena. Tanken är att fokus ska ligga på lärande i STEM (science, technology, engineering, and mathematics) och som det ser ut nu har vi möjlighet att söka ett Erasmus+ International Credit Mobility-anslag i början av nästa år. Hoppet kvarstår alltså om att kunna fortsätta på den inslagna vägen och bygga vidare på redan etablerade kontaktytor.

Lektor Per Schubert och adjunkt Annette Zeidler, Institutionen för naturvetenskap, matematik och samhälle, Malmö universitet

Undervisning i kemididaktik vid Samtse College of Education.

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Hopp om fortsatt utbyte mellan Malmö universitet och Samtse College of Education

Utbytesstudenter i Uppsala hösten 2022

Erasmus+ utbytet mellan Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi och College of Science and Technology i Phuentsholing fortsatte också i höstas. Även de fyra nya studenterna, bjöds på fika på anrika Landings konditori, från vänster på bilden Tshering Jamtso, Bhuran Sharma Koirala, Norbu Delma och Tenzin Yoezer. Och i slutet av november bjöd ordförande dem till Rotaryföreningars i Odd Fellow huset i Stockholm julbord med traditionellt Luciatåg och sång av Kungsholmens musikklasser.

Därefter fick de en improviserad visning av Bååtska palatset, Frimurarnas stamhus, av en högt uppsatt frimurare tillika rotarian.

Fr.v. Norbu Delma, Tenzin Yoezer, Alf Persson, Nathalie Persson, Bhuran Sharma Koira och Tshering Jamtso på Odd Fellow

 

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Utbytesstudenter i Uppsala hösten 2022

Att undervisa i Bhutan—Lunds tekniska högskola och JNEC i Dewathang

På annandag påsk kom vi fram till Dewathang (Deothang) i sydöstra Bhutan. Flygresan via Delhi och Guwahati och en bilfärd genom nordöstra Indien gjorde att man var lite mör vid ankomst. Dagen efter, på tisdagen inledde vi vår undervisning på Jigme Namgyel Engineering College (JNEC). Jag pratade om energiberäkningar för bostadshus och min kollega Dennis Johansson på Installationsteknik, LTH i Lund, pratade om ventilation. Under tre dagar höll vi en kort men intensiv kurs för en grupp studenter på skolan. Dagarna blir ganska intensiva. När det inte är undervisning är det något annat som händer. Besök på verkstäder, besök hos jordbrukare utanför staden och trevliga middagar. Just besöket hos jordbrukaren var givande. Vi har förutom lärarutbytesprojektet även ett frukttorksprojekt tillsammans med universitet i Bhutan samt i Nepal. På fredagen var det religiösa ceremonier på JNEC. Inte för att jag förstod vad som hände, men det var klart spännande. Och trevlig mat fick vi också.

På lördagen och söndagen förflyttade vi oss från Dewathang till Phuentsholing i sydvästra Bhutan. Vi fick ta den långa vägen med övernattning i Bumthang. 15 timmars körning per dag kan ju knappast vara optimalt med tanke på säkerhet. Chauffören måste ha varit trött. Och man vill knappast ha en trött förare på Bhutans vägar. Väl i Phuentsholing inledde vi en andra undervisningssession. Dennis pratade om ventilation, kontrollsystem och energi i byggnader när jag denna gång körde en serie föreläsningar och datorövningar om solceller.

Det är inte alltid lätt att undervisa i Bhutan. Studenterna är duktiga och mycket intresserade av att lära sig nya saker. De arbetar hårt och koncentrerat. Men, kommunikationen men studenterna är minst sagt svår. Inte för att deras engelska inte räcker till, utan eftersom de är så blyga. Ingen säger något, nästan ingen frågar något. Ställer jag frågan; -är alla klara med momentet så antingen nickar de eller förblir tysta. När jag sen går runt i klassrummet för att se om de verkligen är klara så visar det sig att enbart hälften faktiskt kommit så långt som de sagt att de gjort. Nåväl, efter ett par dagar blev det lite bättre. Någon enstaka fråga ställdes. Den som frågade först av studenterna fick ett pris, en påse Djungelvrål. Oklart om studenten uppskattade den svenska favoriten.

Efter avslutad undervisning begav vi oss till Thimphu för sightseeing. Dagen efter gick jag för tredje gången upp till Tigers Nest. Lika fantastiskt varje gång. Bhutan är ett fantastiskt vackert land. Inte minst för en skåning som är van vid ett betydligt plattare landskap.

Vi har snart genomfört en längre serie lärar- studentutbyten mellan RUB i Bhutan och Lunds universitet i Sverige. Totalt har vi haft 2 studenter från Sverige, fyra studenter från Bhutan, fyra lärare från Sverige och fyra lärare från Bhutan som genomfört ett utbyte. Det betyder dock inte att vi på något vis är klara. Nu vill vi naturligtvis genomföra ännu fler sådana utbyten. Förhoppningsvis för tummen upp på vår senaste ansökan kring utbyten. Då blandar vi in Kathmandu University i Nepal i gruppen. Det ser vi fram emot.

Henrik Davidsson, Energi och ByggnadsDesign Lunds universitet

Mr Sangay Chedup, Dean of Research and Industrial Linkages, Dennis Johansson, docent, Dr Tshewang Lhendup, President, Henrik Davidsson, Lektor, och  Samten Lhendup, Dean of Academic Affairs

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Att undervisa i Bhutan—Lunds tekniska högskola och JNEC i Dewathang

Förbränningsugn till distriktssjukhuset i Paro

Bhutan hade fram till 2020 lyckats både med att fördröja och förhindra en snabb samhällsspridning av Covid-19, och historien visade också att deras strategi varit framgångsrik även i fortsättningen.

En direkt konsekvens av pandemin, framförallt i inledningen var en kraftigt ökande mängd avfall från sjukhusen. Även tidigare har detta varit ett problem då det inte har funnits varken rutiner eller lämplig utrustning för att omhänderta diverse medicinskt avfall. Lösningen hade främst varit att bränna avfallet i någon lämplig grop vilket inte är optimalt, varken för miljön eller i fråga om säkerhet, smittorisker etc.

Den bästa metoden att omhänderta medicinskt avfall från sjukhus är förbränning under hög temperatur och under kontrollerade former. Utöver att vara en lösning på det omedelbara problemet skulle en sådan anläggning också långsiktigt öka säkerheten och avsevärt förbättra miljön.

Huskvarna Rotaryklubb fick därför en fråga om vi ville delta i ett projekt för att införskaffa en förbränningsugn till sjukhuset i Paro för planerad installation under december 2020 eller våren 2021. The Rotary Foundation (TRF) hade dessutom ökat möjligheterna för finansiering av projekt kopplade till pandemin vilket underlättade finansieringen avsevärt. Huskvarna RK bidrog med 15 000 SEK, distriktet med 15 000 USD och TRF med lika mycket vilket betydde att projektet blev fullt finansierat med en omslutning på totalt 31 500 USD. I detta fallet kunde vi genom TRFs försorg och distriktets benägna hjälp genomföra ett betydligt större projekt än som annars varit möjligt.

Dessvärre blev genomförande betydligt mer äventyrligt än tänkt. Pandemin slog till med full kraft 2020 och maskinen blev rejält försenad. Först fastnade den i hamnen i Kolkata, därefter följde ytterligare förseningar och trassel med transport vidare till Bhutan. När maskinen väl kommit in i landet uppstod diverse byråkratiska problem samt förseningar då det var svårt att hitta installatörer och inspektörer på grund av pandemin. Dock löstes i slutänden alla problem tack vare medlemmar i Thimphu Rotaryklubb som på plats kunde ingripa och räta ut diverse frågetecken från myndigheter och lösa andra praktiska problem på plats.

I mars 2023 var installationen klar, utbildning av personal slutförd och maskinen i drift.
I fortsättningen kommer avfall att kunna hanteras säkert, effektivt och miljövänligt vilket känns väldigt bra!

Johan Schyllander

Fr v Karma Dorji, byggmästare, Yeshi Nidup, skattmästare Thimphu RK, Nima T Dorji, assistent till byggmästaren.

 

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Förbränningsugn till distriktssjukhuset i Paro

En svetslärares vedermödor

För ca 3 år sedan blev jag tillfrågad om att åka till Bhutan för att arbeta som svetslärare av Högskolan i Jönköping. Frågan kom från föreningens ordförande  Alf Persson genom högskolan.

Bhutans regering ville satsa stort på att efter corona klara sin byggnation i landet på egen hand. Det var ett stort antal utbildare som behövdes.  Jag anmälde mitt intresse, då jag hade en del erfarenhet av utlandsarbete och av utbildning.

Sedan pga Coronan blev det tyst i kanske 2 år men så plötsligt hörde man av sig från Bhutan i januari 2022. De undrade om jag fortfarande var intresserad vilket jag svarade att jag var. Ok så då fixades visum och alla tillstånd och i maj 2022 flög jag till Paro via New Dehli.

Jag var väl hyfsat förberedd på landet då jag passat på att studera en del innan resan, men jag var inte förberedd på allt. Obs att de flesta iakttagelser jag gör hädanefter är genom ögonen på en svetslärare.

Vid min ankomst till Paro blev jag upphämtad av en buss och transporterad till en karantän i ett hotell i utkanten av Thimphu. Det var ju ingen hit att bo på karantän, 5 dagar utan mänsklig kontakt. Så nu har jag en viss känsla av hur en fånge kan ha det. En knack på dörren och så var en bricka med mat utanför dörren. Ingen kontakt. Det värsta var att inget kaffe fanns.

Efter karantänen togs jag till Arbetsmarknadsdepartementet där jag skulle ha en arbetsplats till att börja med. Lite svårt var det för jag hade inget konkret att sätta händerna på. Jag satt mest vid ett skrivbord och försökte se upptagen ut. Men dagarna flöt på med avbrott för läkarbesök och ansökan om arbetstillstånd.  Thimphu fick jag gott om tid att se. För när jag suttit någon timma vid mitt skrivbord så sa jag att jag kunde jobba hemifrån. Och det gick bra.

Efter ett antal veckor sa min kontakt att vi skulle åka till Punakha, och det blev jag glad för. Jag trodde det var en stad men blev strax varse att det var en Zhong som hette så. Staden eller byn vi skulle till var Khurutang. Där fanns ett tekniskt Training Institute.

Spännande, äntligen skulle jag få spänna bågen. Jag kom dit och blev introducerad för mina blivande kollegor. Min kontakt sa till mig att jag hade 5 dagar på mig sen skulle jag bestämma om jag ville utbilda elever eller lärarna. I mina ögon då en konstig fråga. Men den var inte så konstig. Och det var min största förvåning, att lärarna kunde så lite om det yrke de utbildade i.

Det fanns två sorters lärare, en var lite äldre  med en viss erfarenhet av yrket men inte särskilt hög kunskap och en grupp yngre (23-28 år kanske) som hade blivit uttagna att utbilda efter test. De utbildade andra elever som deltog i Build Bhutan konceptet. Det är ett koncept där yngre arbetslösa från turistindustrin får pröva på industriellt arbete. Dessa lärare kunde ingenting om yrket. Men en sak hade de och det var en enorm entusiasm om att lära sig och en kämparglöd som var lite ovanlig.

Ok det tog inte lång stund för mig att inse att det var lärarna jag skulle utbilda. Vi började med enskilda samtal med var och en och sedan gjorde vi en plan vad vi kulle göra. Planerna blev stora, men planeringen sprack snabbt för de var svårt att få tid att avsätta till utbildning.

Sent omsider bestämdes att vi skulle få 4 veckor till förfogande för utbildning, Då satte vi som mål att  var och en skulle få pröva 3 svetsmetoder. I slutet skulle vi avlägga ett svetsprov som jag skulle övervaka och de skulle få ett certifikat i detta enligt ISO 6909.

Sagt och gjort, Vi körde igång. Entusiasmen var stor och de deltog så gott de kunde, En del hade både utbildning för elever och deltog i min utbildning. De var mycket glada att jag deltog i verkstaden för tidigare hade de haft lärare där som inte lämnade kontoret. Och då slog en stilla tanke att det finns alla sorters människor på jorden. Vi kämpade på och sistadagen gjorde vi en svetsarprövning enligt konstens alla regler. Alla klarade sig och var mycket nöjda. Certifikaten skickades från Sverige och de är skrivna på svenska och engelska.

Certifieringen mottogs med glädje och stolthet. Efter detta åkte jag tillbaka till Thimphu. Meningen först var att jag skulle åka till Geylegphug vid den indiska gränsen. Min kontakt tyckte dock inte det var lämpligt för mig och min ålder för värmens skull. Så först sa hon nej. Men efter ett tag frågade hon om jag kunde tänka mig att åka dit och jag sa inga problem. Men det var varmt uj uj, över 40 varje dag.

Lokalerna var inte i så gott skick som i Khurutang men de var användbara. Värmen var tryckande. Mycket material fattades men vi gjorde så gott vi kunde. Dom låg i som illrar och efter en vecka på lördagen så avlade de svetsprov också. Mycket duktigt.

Efter Geylegphug åkte jag till Thimphu och sedan via Bangkok hem. Min tid i Bhutan var 5 månader. Jag skall snart återvända då jag känner att de måste skärpa till sin utbildning. Det är nämligen planerat att Bhutan skall bygga 5 vattenkraftverk till och detta enbart med inhemsk arbetskraft. För detta behöver de mycket bättre utbildade svetsare. Jag har hittat en kollega som kommer att följa med och ta över i sommar.

Lars Olsson

Fr. v. Tsering Choden, administratör Khuruthang, Lars Olsson, Yebi Dema, lärare i mekanik

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för En svetslärares vedermödor

Socialantropologi på Zoom

Bengt ”Beppe” G. Karlsson, professor i socialantropologi i Stockholm, med långvarig forskning och undervisning i nordöstra Indien, var i Bhutan på konsultuppdrag 2015 . Han har inte varit tillbaka än, men 2020 under Covid-restriktionerna höll han en föreläsning på distans för studenter och lärare på Royal Thimpu College, en del av deras program i statskunskap och sociologi Skepseis. Ämnet var ”Matsuveränitet och inhemska grödor i östra Himalaya”.

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Socialantropologi på Zoom

Johan Westman i Paro

Johan Westman, tidigare i Taktse College of Language and Culture Studies, Samtse College of Education/Lu Rig Music Centre och Thimphu  är nu på College of Education i Paro, där han bl undervisar i musik på Heritage Education and Professional Centre. Han har även startat den första fiolensemblen där.

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Johan Westman i Paro

Utbytesstudenter i Uppsala hösten 2022

Erasmus+ utbytet mellan Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi och College of Science and Technology i Phuentsholing fortsatte också i höstas. Även de fyra nya studenterna, bjöds på fika på anrika Landings konditori, från vänster på bilden Tshering Jamtso, Bhuran Sharma Koirala, Norbu Delma och Tenzin Yoezer. Och i slutet av november bjöd ordförande dem till Rotaryföreningars i Odd Fellow huset i Stockholm julbord medE traditionellt Luciatåg och sång av Kungsholmens musikklasser.

Därefter fick de en improviserad visning av Bååtska palatset, Frimurarnas stamhus, av en högt uppsatt frimurare tillika rotarian.

Fr v Norbu Delma, Tenzin Yoezer, Alf Persson, Nathalie Persson, Bhuran Sharma Koirala och Tshering Jamtso på Odd Fellow

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Utbytesstudenter i Uppsala hösten 2022

Utveckling av soltorksteknik för Bhutan och Nepal

Vårt soltorksprojekt som finansieras med Sidas utvecklingsforskningsmedel går ut på att med hjälp av solenergi torka grödor på ett miljövänligt sätt. Detta innebär bland annat att tekniken ska vara: enkel att använda, passa in socialt och ekonomiskt samt att de torkade produkterna håller en hög kvalitet och är efterfrågade på marknaden.

En första generations soltork har utvecklats av studenter vid Lunds Universitet och har även byggts lokalt i Bhutan. Nu har vi kommit till steg 2, där vi kommer att testa och utvärdera tekniken på plats i Bhutan i samarbete med Jigme Namgyel Engineering College, Royal University of Bhutan.

Vår resa i september/oktober 2022 fokuserade på att förstå den lokala kontexten och se hur lantbrukarna har det, vilka grödor de odlar och vilka grödor de redan idag torkar. Vi behöver förstå vad det finns för tidigare erfarenhet från mattorkning. Vi genomförde både individuella och gruppintervjuer med utvalda lantbrukare kring Dewatang.

I Bhutan torkas redan idag både chili och majs genom öppen soltorkning, chili ofta på hustak och majs under enkla väderskydd. Chilin tas inte in när det regnar, vilket kan leda till mögeltillväxt, som kan undvikas med vår soltorksteknik. Det är tydligt att redan idag finns en marknad för torkade grödor i Bhutan, vilket underlättar vår soltorksutveckling.

Nästa steg i projektet är att testa en första prototyp med relevanta grödor, såsom chili, svamp, ingefära och äpple. En student från Lunds Universitet har tagit vid och har nyligen tillbringat 13 veckor vid JNEC i Samdrup Jonkar, Dewatang.

Docent Martin Andersson, Lunds tekniska högskola

Fr v Tshewang Lhendup (JNEC),Ricardo Bernardo (LTH) och Pia Otte (Ruralis, Norge)

 

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Utveckling av soltorksteknik för Bhutan och Nepal

Bhutan och Sverige sammansvetsade

Bhutan har sedan många år försökt reformera yrkesutbildningen och uppmuntra ungdomar att söka sig till dessa istället för att sikta på skrivbordsjobb, helst inom förvaltningen, mer prestigefyllda. Bristen på yrkesfolk och hantverkare, i synnerhet inom byggindustrin, har lösts genom import av gästarbetare, framförallt från Indien.

Pandemin ledde till att många ungdomar inom t ex turistindustrin blev utan jobb. Projektet ”Build Bhutan” skulle locka, men till detta behövdes master trainers, gärna från Europa, för att utbilda lokala yrkeslärare i ett stort och varierat antal yrken och sektorer. Detta projekt ersattes förra året av ”Skills Development”, med liknande upplägg. Vänskapsföreningarna uppmanades att hjälpa till att hitta högt kvalificerade kandidater för att spendera 3-12 månader i Bhutan.

Ordförande kontaktade dussintals organisationer, nätverk och personer, men utan framgång – villkoren var inte särskilt realistiska eller lockande, såvida man inte var pensionär.

Till slut blev det i alla fall ett napp. Lars Olsson, svetslärare med lång internationell och svensk erfarenhet av svetsutbildning och certifiering, blev inbjuden, och spenderade tre månader sommaren 2022 på yrkesskolorna i Punakha och Gelephu med att utbilda och certifiera bhutanesiska svetslärare.

Lars Olsson och svetslärarna med sina certifikat

Lars Olsson avtackad av arbetsmarknadsministern Karma Dorji

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Bhutan och Sverige sammansvetsade

Forskningsresa till Bhutan september 2022

Som forskare reser vi till olika länder för konferenser och forskningsutbyten utan att någon tycker att det är särskilt spännande, men när vi berättar att vi har varit i Bhutan höjer folk på ögonbrynen och ställer nyfikna frågor. I september 2022 gjorde vi vår tredje resa till Bhutan för att fortsätta och vidareutveckla vårt forskningssamarbete mellan Khesar Gyalpo Medical University och Uppsala Child and Baby Lab.

Vårt fokus ligger på utvecklingspsykologi, och denna gång med barn mellan 3 och 5 år. Våra frågor är bland annat hur föräldrarnas (särskilt mammornas) psykiska hälsa påverkar barnens utveckling, och hur andra faktorer som familjens ekonomi, landsbygden /stadsmiljö och spiritualism påverkar utvecklingsresultat.

Vi har också gjort liknande studier i Sverige, men det är bara i kontrast till Bhutan som vi fullt ut kan förstå hur olika utvecklingsmekanismer samverkar med miljön. Bhutan är ett unikt sammanhang eftersom det ger möjlighet att se bortom västerländska, industrialiserade samhällen som inte bara dominerar utan också färgar vetenskaplig litteratur om barns utveckling.

Det är också först när vi själva flyttas från vår vanliga miljö i Sverige som vi kan förstå vad miljön i Bhutan egentligen betyder.

Om en bild säger mer än tusen ord säger en resa mer än vad ord kan uttrycka. Bhutan, med sin kultur, natur och människor gör att man redan i första stund förstår att det är en unik geografi. Tack vare vår värd Wangchuk fick vi möjlighet att arbeta ostört på universitetet, att se staden och landsbygden bortom turistvägarna och att skapa nya kontakter med människor som arbetar för människors hälsa i Bhutan.

Under våra möten presenterade vi vår tidigare forskning i Bhutan och diskuterade om våra långsiktiga samarbeten i framtiden. Vi hade möjlighet att lyssna på våra bhutanesiska kollegor och deras erfarenheter under datainsamlingen, som ägde rum sommaren 2022. Trots utmaningarna under monsunsäsongen samlades data från femhundra barn och lika många vuxna vårdgivare in mycket effektivt.

Efteråt bjöds vi in ​​till en särskilt minnesvärd traditionell bhutanesisk middag på Folk Heritage Museum tillsammans med framstående personer från Khesar Gyalpo University of Medical Sciences i Bhutan: presidenten Dr. Kinzang P. Tshering, registrator Ms. Deki Wangmo, dekanus Dr Chencho Dorjee och många ytterligare vänner och medarbetare.
Först serverades drinkar med snacks och jakskinn att äta medan vi pratade med varandra. Många olika och utsökta rätter serverades som buffé med grönsaker, kött, fisk och chili som gemensam nämnare. Middagen avslutades med tal där alla uttryckte sin tacksamhet över den expanderande relationen mellan Bhutan och Sverige, gåvor och ett gruppfoto.

En annan minnesvärd händelse var ett besök på en hälsoklinik utanför Paro. Vi fick en rundtur av den lokala läkaren och vi blev imponerade av deras arbete med att nå alla familjer i deras upptagningsområde. Varje månad gör de fältarbete vid satellitutposter bortom vägs ände, så att alla familjer har tillgång till hälsovård. Även om lokalerna är enkla och läkemedelsförråden begränsade så präglas allt av en medvetenhet om resurserna och hur man använder dem på bästa sätt. Noggranna registreringar av barns sociala, kognitiva, språkliga milstolpar och interventionsprogram för att stödja utveckling visar vikten av tidig barnutveckling.

Det som i slutändan var mest givande var kontakten med folket i Bhutan och deras kultur. Bhutan kännetecknas av ett lugn som kändes både i stadsmiljön och i hur människor talade med varandra. Kanske är detta en konsekvens av buddhismens genomgående linje? Gästfrihet och engagemang för att arbeta tillsammans för gemensamma ideal verkar utgöra samhällets struktur. Vi besökte Buddha Point (Buddha Dordenma-statyn), lokala kloster och Tiger’s Nest, som gav oförglömliga upplevelser och en förståelse för hur spiritualitet är en del av vardagen i Bhutan. Dessutom påminner mängden böneflaggor på bergssidorna oss ständigt om värden bortom vardagens vardagliga sysslor. Visst kan denna form av spiritualism kanske minska stress och bidra till en känsla av lugn på samhällsnivå.

Vi märker att folket i Bhutan är stolta över sitt land, och med all rätt. Samtidigt finns en oro för de nutida förändringar som sker, både på global nivå (som skenande klimatkonsekvenser, ökad skärmtid för barn på grund av digitalisering), och på regional nivå som snabb urbanisering och relevanta samhällsförändringar. Ingen vet hur olika faktorer kommer att påverka och förändra Bhutan, men vi hoppas att de lyckas balansera utvecklingen så att de kan kombinera fördelarna från de olika påverkande faktorerna. Och vi hoppas att vi kan fortsätta att samarbeta med våra vänner och kollegor i Bhutan för att främja en god utveckling.

Pär Nyström och Umay Umay Şen

Fr v Dr. Chencho Dorjee (dekanus), Umay Şen (doktorand, Uppsala),
Diktshya Bista (klinisk rådgivare, ansvarig för datainsamlingen), Gustaf Gredebäck (professor, Uppsala), Sangay Namgyel (universitetslektor, Timphu), Dr. Kinzang P. Tshering (rektor,Thimphu), Tshering Wangmo (universitetslektor, Thimphu), Johanna Hellberg (psykolog, Sverige), Wangchuk (vice dekanus, Thimphu), Pär Nyström (docent, Uppsala), Deki Wangmo (förvaltningschef, Thimphu)

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Forskningsresa till Bhutan september 2022

Malmö universitet och Paro College of Education

I våras besökte två lärare från Paro College of Education Malmö, en planeringsresa för fortsatt utbyte finansierad av Linneaus-Palme programmet. En liknande resa i motsatt riktning gjordes nyligen av universitetsadjunkterna Åsa Roosqvist och Cecilia Winström från institutionen Naturvetenskap, matematik och samhälle. Fokus ligger på grundlärarutbildning och matematikämnet.

Cecilia Winström t.v. och Åsa Roosquist t.h.

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Malmö universitet och Paro College of Education

Lärarutbyte Royal University of Bhutan och Lunds universitet

Kuzuzangpo (hälsningar) från Bhutan! Detta är vår första utlandsresa sedan covid19-pandemin, men vårt andra besök på Lunds universitet som lärarutbyte, med stöd av det pågående Linnaeus-Palme partnerskapsprojektet.

Den 6 september, efter ankomsten till Köpenhamn, tog vi tåget till Lund C, där vi möttes av vår projektpartner Dr Martin Andersson och hjälptes åt att gå på tåget till Höör, där vår värd bor. Vi var först lite tveksamma när Henrik Davidsson erbjöd oss ​​att låta oss bo med sin familj, men det slutade med att det blev ett hem hemifrån med två nya släktingar från Bhutan.

Vi hade samundervisning med Henrik som levererade föreläsningar om solcellsfysik, hur solljus omvandlas till elektricitet och labbsimuleringarna av solceller och solvärmesystem till andraårs masterstudenter som studerar energieffektiv och miljövänlig byggnadsdesign. Det är intressant och fascinerande att interagera med majoriteten av klassen, som består av utländska studenter från Kanada, Europa och Asien.

Jag uppskattar den uppriktighet som eleverna kommunicerar med sina lärare, vilket inte alltid är fallet i Bhutan.

I undervisningen ingick även en studieresa med studenter till Augustenborg Greenroofs och konserthuset Malmö Live, vilket var trevligt och lärorikt. Malmö Live är ett fantastiskt torn, och vi hoppas få se en livekonsert där någon gång.

Att bo med Henriks familj är ett hem hemifrån, att äta och utbyta kulturella värderingar och matmenyer är oförglömliga stunder. Vi lagade emadatsi delad med äppelpaj gjord från hans trädgård och flera sorters sill från ICA-marknaden.

En helg tog Henrik oss till en fotbollsmatch mellan grabbarna i Höör IS och Stehag AIF. Det var ett nöje att umgås med föräldrarna som kom för att heja på barnen. Alla är väldigt öppna och talar bra engelska.

Vi ser fram emot att ta emot personal och studenter från Lund till Bhutan.

Det var verkligen minnesvärd tvåveckorsresa, hoppas besöka igen inom en snar framtid, och våra hjärtliga hälsningar till Henriks familj.

Tshewang Lhendup och Cheku Dorji

Tshewang Lhendup och Cheku Dorji med Nash Ambassador

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Lärarutbyte Royal University of Bhutan och Lunds universitet

Lunds Tekniska Högskola och College of Science and Technology ”Min vistelse i Sverige”

Det var en trevlig resa från Thimphu till Lund i Sverige den 22 februari 2022, mitt i en pandemi. Äntligen landade vi på Malmö stads flygplats. Det tog cirka 40 minuter att nå Lunds universitet där jag träffade min handledare Dr Henrik Davidsson som jag kände sedan tidigare. Han är väldigt jordnära till naturen. Vi körde återigen genom Lunds stad till vår tillfälliga bostad. Det var kallt ute och jag kunde inte vänta längre. Men med hjälp av Henrik Davidsson blev jag slutligen installerad i ett välinrett rum. Dr Henrik var så snäll att han till och med ägnade kvällen åt inköp för min räkning som han betalade. Det var allra första gången jag utforskade världen utanför mitt land. Jag blev förvånad över landskapet och byggnadskonstruktionerna i Lunds kommun.

Det tog mig mer än en vecka att komma tillrätta. Dagarna gick och jag hade vanliga arbetsdagar i A-Huset med min handledare. Allt gick bra med det vänliga stödet från min alltid tillgängliga handledare, Dr.Henrik Davisson. Vädret utanför var lite lynnigt, ibland molnigt men mestadels soligt. Det var en av helgerna när jag besökte Malmö för första gången, jag fick se enorma och höga byggnadskonstruktioner i verkligheten och oräkneliga människor som rörde sig i staden. Arkitekturen och omgivningarna var vackra och rena. I allmänhet är människorna generösa och hjälpsamma.

Tidsförskjutningen från vinter till sommar i Sverige är något av det konstigaste jag någonsin upplevt. Efter det kunde jag se mer dagsljus än nattmörker. De vackra blommorna i varje vrå av Lunds stad tog farväl av den kalla vintern. Vädret utanför blev varmare och träden och gräset passade på att växa till och gladde folk runt omkring med behagliga dofter och andra intryck. Snöfallet var dock ännu inte över; det kunde inträffa plötsligt ända fram till slutet av mars.

Jag hade en lärorik studietid, en resa till en träullsplattefabrik, lärde mig att förbereda träullsplattor med hjälp av experter och att testa prover i ett laboratorium med hjälp av trevliga laboratorietekniker är några av de erfarenheter och kunskaper jag kommer att bära med mig genom livet.

Det var underbart att besöka några av museerna, kyrkorna, botaniska parkerna och stränderna i och runt Lund. Jag hade också turen att få vara med om Lunds karneval som bara genomförs vart fjärde år. Det var värt att vara med och njuta.

Som talesättet säger – varje början har ett slut – min studietid gick mot sitt slut. Staden Lund var väldigt lugn och kändes som en av de bästa platserna att bo i, men levnadsstandarden är ganska hög för mig. Jag njöt verkligen av vistelsen och jag skulle mer än gärna få tillfälle att komma tillbaka och uppleva känslan på denna otroliga plats. Det var lite jobbigt att ta farväl av den underbara miljön i Lund, där jag har känt mig som hemma. Hur som helst måste jag åka därifrån.

Det var ett underbart och minnesvärt studentutbyte. Mina lyckönskningar till bhutanesiska studenter som besöker Lund inom en snar framtid.

Ett stort tack till professor Martin Andersson, professor Henrik Davidsson och professor Tshewang Lhendup för att ni har möjliggjort detta utbytesprogram.

Dekar Wangchuk

Docent Erik Johansson, Dekar Wangchuk, Arkitekt Mattias Rückert

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Lunds Tekniska Högskola och College of Science and Technology ”Min vistelse i Sverige”

Studentutbyte Erasmus+ Uppsala universitet – College of Science and Technology ”Sverige för mig”

En trevlig vistelse, massor av vänner och mängder av minnen, definierar Sverige bäst för mig. Faciliteter och infrastruktur så spontana och avancerade att det kändes som att man precis klev in i en tidsmaskin. Jag har upplevt de mest säregna gryningar och skymningar. En kontrast som får en att ifrågasätta naturens grundvalar. Enorma möjligheter som frestar en att aldrig åka härifrån.

Jag har upplevt en värld som är så progressiv och fri från all diskriminering, ett vänligt ansikte och hjälpsamma människor och fika överallt. För det kan kännas som att fika är svenskarnas huvudsakliga arbetsuppgift, medan själva arbetet är deras rast. Jag har aldrig sett någon ta raster så seriöst som svenskar. ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder” är ett vanligt uttryck i Sverige. Duggregn eller solsken, isande kyla eller värme, svenskarna är alltid beredda på förändringar i klimatet.

Korridorlivet är det jag saknar mest. Vänner från hela världen, harmonisk mångkulturell miljö, man lär sig något nytt varje gång man kliver utanför sitt rum. Vänskap och minnen för livet är något man kan förvänta sig. Dessa målade väggar kommer alltid att vara inpräntade i ens tankar. Glada sammankomster fyllda av leenden och berättelser är något jag alltid kommer att bära med mig.

Pawan Kumar Koirala

Kungsgatan i Stockholm

Vinter i Stockholm

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Studentutbyte Erasmus+ Uppsala universitet – College of Science and Technology ”Sverige för mig”

Studentutbyte Erasmus+ Uppsala universitet – College of Science and Technology ”Mina erfarenheter som utbytesstudent i Sverige”

Min vistelse i Sverige var överlag en underbar upplevelse, den visade mig många nya saker. Framför allt älskade jag hur saker var välplanerade och organiserade. Det var fantastiskt att se hur de skulle planera sina scheman veckor och månader framåt. Jag känner att detta var en mycket viktig läroupplevelse för mig eftersom vi bhutaneser saknar detta. Jag har nu blivit bättre på att schemalägga mina planer efter att ha varit i Sverige i nästan sex månader. Jag tyckte också att kollektivtrafiken i Sverige var väldigt bekväm eftersom den var tillgänglig när som helst och vi kunde köpa biljetter online med appen.

Min vistelse i Sverige var huvudsakligen i Uppsala. Jag tyckte det var vackert i Uppsala och där fanns många universitetsstudenter. Jag personligen stötte inte på mycket problem eftersom lokalbefolkningen var mycket vänliga att alltid erbjuda hjälp. Universitetet var enormt och spritt över hela Uppsala. Att studera i Uppsala var spännande och roligt eftersom det skilde sig från Bhutan

Jag gillade verkligen att gå ut på fika med mina vänner på fritiden. Det var ett bra tillfälle för oss att utforska varandras kultur. Jag älskade också att ge mig ut på cykelturer eftersom det fanns ordentliga cykelvägar. Det kändes alltid väldigt uppfriskande med den vackra naturen runt omkring.

Jag har verkligen haft det bra i Sverige och jag önskar att jag kunde besöka landet igen!

Yoezer Dema

Yoezer Dema och Palden Ongmo Lhendup

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Studentutbyte Erasmus+ Uppsala universitet – College of Science and Technology ”Mina erfarenheter som utbytesstudent i Sverige”

Studentutbyte Erasmus+ Uppsala universitet – College of Science and Technology ”Kallt och vackert”

Mitt första intryck av Sverige var att det var kallt, så kallt att jag inte ens kunde stå ute utan att huttra. Jag kände att det var lite ironiskt eftersom jag själv kom från en väldigt högt belägen och kall plats. Jag tillbringade pinsamt lång tid med att diskutera med min vän Yoezer varför det var så kallt i Sverige. Till en början var allt jag kunde tänka på att vara kvar i mitt varma rum, jag är en hemmatjej och jag älskar sommaren. Så kallt väder är inte min grej. Min dröm om att alltid ligga i sängen blev dock inte verklig eftersom jag kom att älska snön och kylan i Sverige.

Första dagen vi landade gick jag tillsammans med Yoezer och våra kamrater på studenthemmet och såg det vackra norrskenet, jag pratade alltid med mina vänner där hemma om att få se det så det var en otroligt känslosam upplevelse även om jag höll mig i skinnet inför mina vänner. Det fanns dagar då snön nådde över mina fotleder eftersom jag inte är så lång, men även de dagarna var jag ute och lekte i snön och bar tofflor med strumpor för att jag var för lat för att ha skor. Jag insåg snart anledningen till att jag alltid såg folk ha skor även när de bara kastade sopor.

Sedan kom våren och plötsligt blev det varmare fast det fortfarande inte var så varmt som jag ville. Jag föreställde mig alltid att våren skulle vara trist på en kall plats, men plötsligt fanns det blommor överallt, blommor på broar, cyklar och vid varje hus. Allt blev mycket ljusare, solen gick inte ner förrän sent på kvällen. Jag började uppskatta skönheten i dag och natt, njöt av att årstiderna växlade långsamt mitt framför mina ögon och började älska vyerna i Sverige.

Har jag saknat Bhutan? Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte gjorde det eftersom jag verkligen hade hemlängtan ett tag. Man älskar och saknar alltid sitt fosterland, men jag njöt av min tid i Sverige och det finns saker jag aldrig kommer att glömma och alltid kommer att uppskatta. Som låsen jag aldrig kunde komma på hur jag skulle öppna och de fina människorna jag träffade. Jag är evigt tacksam för alla jag mött som visade mig skönheten i Sverige och i människors hjärtan.

Palden Ongmo Lhendup

Palden Ongmo Lhendup i Uppsala

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Studentutbyte Erasmus+ Uppsala universitet – College of Science and Technology ”Kallt och vackert”

Forskningssamarbete och utbyten med Bhutan

De akademiska kontakterna med Bhutan har utvecklats väldigt positivt de senaste åren, och fortsätter med flera nya projekt och utbyten med universitet i Sverige och Bhutan.

Lunds tekniska högskola – Royal University of Bhutan (RUB)

Ett nytt projekt ”Minskning av skördeförluster genom förbättrad soltorkning” mellan Avdelningen för Energi och byggnadsdesign och RUB/Jigme Namgyel Engineering College) startade nyligen med finansiering från Vetenskapsrådet. Även Nepal ingår i projektet. En svensk student var tänkt att åka till Bhutan för sitt examensarbete men på grund av Covid-avstängningen fick han åka till Nepal istället. En andra master med fältarbete i Bhutan är dock planerad till senare.

På det pågående Linnaeus-Palme partnerskapet planeras två lärare från Bhutan att komma till Sverige under hösten, samt två elever och två lärare från Lund till Bhutan.

Uppsala universitet – Royal University of Bhutan/College of Science and Technology

Fyra bhutanesiska studenter från College of Science and Technology (CST) planerar att studera i Uppsala hösten 2022, med Erasmus+ stipendier.

Fyra anställda från CST var helt nyligen i Uppsala med syftet att lära av varandras utbildningar och fortsätta planera gemensamma projekt. Fler lärarutbyten planeras, i båda riktningar (och EU-finansierade) till nästa läsår.

Malmö högskola – Lärarhögskolan Samtse

Ytterligare ett utbyte av studenter/lärare planeras till hösten under det pågående samarbetet. Man har också fått medel för att planera en förlängning av samarbetet till att även omfatta Paro College of Education. Rektorn och dekanus för akademiska frågor från Paro kom till Lund och Malmö i slutet av maj och två lärare från Malmö åker till Paro under hösten för att planera och förbereda ansökan om fortsatt Linnaeus-Palme partnerskap.

Uppsala universitet, Barn- och babylab – Khesar Gyalpo Medical University

Två nya projekt har tillkommit.

”Hur påverkas barns utveckling av att flytta från landsbygd till tätort?” En jämförande storskalig studie av tre länder Turkiet, Zimbabwe och Bhutan med start efter sommaren. Finansiering från Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond.

”Barns kognitiva utveckling i relation till fattigdom och urbanisering”, en studie av 504 familjer i västra Bhutan. På grund av covid-begränsningar kommer Uppsalastödet att ske via Zoom – särskilt specialistutbildning av experter inom metodik för psykologiska tester (Uppsala egen finansiering).

Publicerat i Bhutan och Sverige, Svenska | Kommentarer inaktiverade för Forskningssamarbete och utbyten med Bhutan