Jag gav mig ut på ett unikt äventyr och fick den otroliga möjligheten att resa till Bhutan hösten 2022 som en del av min masteruppsats vid Lunds tekniska högskola. Mitt uppdrag var att testa och optimera en soltork samtidigt som jag räknade ut framtida förbättringar. Jag är mycket tacksam för denna upplevelse eftersom den introducerade mig till Bhutans rika kulturarv, gav mig oförglömliga upplevelser och en större uppskattning för kryddig mat.
På grund av att Bhutans gränser nyligen öppnades efter Covid-19 och att turistavgiften var högre än någonsin, var landet relativt orört av turism, det gav mig möjligheten att uppleva Bhutan utan folkmassorna. Som en av de enda utlänningarna i området var jag orolig att jag skulle känna mig ensam, men lokalbefolkningen tog emot mig med öppna armar och behandlade mig med vänlighet, nyfikenhet och respekt. Deras varma mottagande fick mig ibland att känna mig lite överväldigad, eftersom jag aldrig tidigare i mitt liv fått så mycket uppmärksamhet från främlingar.
Min bas i Bhutan var den charmiga staden Dewathang , där jag hade förmånen att bo på Jigme Namgyel Engineering College (JNEC). Dess pittoreska läge och människornas varma gästfrihet gjorde det till en oförglömlig upplevelse. Det tog inte lång tid från det att jag kom för att få vänner, vilket mest beror på att många vänliga människor kom fram till mig och bjöd in mig till olika sammankomster. Under min vistelse hade jag nöjet att bevittna olika kulturevenemang. Från livliga festivaler till religiösa ceremonier, varje tillfälle lämnade mig i vördnad för Bhutans rika och unika kultur.
En av de många spännande upplevelserna under min tid i Bhutan var att prova traditionellt bhutanesiskt bågskytte. Efter lite träning med vänner lyckades jag träffa målet från ett imponerande avstånd av 100 meter. Tillfredsställelsen jag kände när jag hörde den rungande dunsen från pilen som träffade sitt märke var obeskrivlig. Jag försöker nu importera pil och båge men tyvärr verkar PostNord inte hålla med om min entusiasm. Jag antar att jag inte borde bli förvånad, men förhoppningsvis en dag kommer jag att kunna ta med mig den här spännande versionen av bågskytte hem för mig och vänner att prova.
Det bhutanesiska köket avslöjade en helt ny värld av smaker och kryddnivåer som utmanade min uppfattning om ”kryddig”. Till en början ansåg jag mig ha en hög tolerans för kryddig mat, men bhutanesiska rätter tänjde gränserna bortom vad jag trodde kunde vara normalt och fick mig att inse att det svenska köket hade gett mig falskt självförtroende.
Men med tiden vände jag mig gradvis till de eldiga smakerna. Efter ungefär en månad anpassade sig mina smaklökar, och jag fann mig själv njuta av den berömda rätten, ema datshi, en härlig kombination av chili och ost, utan att svettas ymnigt. Nu hemma i Sverige tycker jag fortfarande om att laga ema datshi då och då, det är en förvärvad smak som inte många av mina vänner vågar prova.
Min tid i Bhutan för min masteruppsats visade sig vara ett oförglömligt äventyr fyllt av vänliga människor, kulturell fördjupning, spännande bågskytteupplevelser och kulinariska uppenbarelser. Det bhutanesiska folkets välkomnande natur och landets orörda skönhet lämnade mig i vördnad. När jag ser tillbaka på min tid i Bhutan, värnar jag om minnena och hoppas kunna återvända en dag för att träffa mina vänner igen och utforska mer av detta förtrollande land.
Christian Rissler
