Forskningsresa till Bhutan september 2022

Som forskare reser vi till olika länder för konferenser och forskningsutbyten utan att någon tycker att det är särskilt spännande, men när vi berättar att vi har varit i Bhutan höjer folk på ögonbrynen och ställer nyfikna frågor. I september 2022 gjorde vi vår tredje resa till Bhutan för att fortsätta och vidareutveckla vårt forskningssamarbete mellan Khesar Gyalpo Medical University och Uppsala Child and Baby Lab.

Vårt fokus ligger på utvecklingspsykologi, och denna gång med barn mellan 3 och 5 år. Våra frågor är bland annat hur föräldrarnas (särskilt mammornas) psykiska hälsa påverkar barnens utveckling, och hur andra faktorer som familjens ekonomi, landsbygden /stadsmiljö och spiritualism påverkar utvecklingsresultat.

Vi har också gjort liknande studier i Sverige, men det är bara i kontrast till Bhutan som vi fullt ut kan förstå hur olika utvecklingsmekanismer samverkar med miljön. Bhutan är ett unikt sammanhang eftersom det ger möjlighet att se bortom västerländska, industrialiserade samhällen som inte bara dominerar utan också färgar vetenskaplig litteratur om barns utveckling.

Det är också först när vi själva flyttas från vår vanliga miljö i Sverige som vi kan förstå vad miljön i Bhutan egentligen betyder.

Om en bild säger mer än tusen ord säger en resa mer än vad ord kan uttrycka. Bhutan, med sin kultur, natur och människor gör att man redan i första stund förstår att det är en unik geografi. Tack vare vår värd Wangchuk fick vi möjlighet att arbeta ostört på universitetet, att se staden och landsbygden bortom turistvägarna och att skapa nya kontakter med människor som arbetar för människors hälsa i Bhutan.

Under våra möten presenterade vi vår tidigare forskning i Bhutan och diskuterade om våra långsiktiga samarbeten i framtiden. Vi hade möjlighet att lyssna på våra bhutanesiska kollegor och deras erfarenheter under datainsamlingen, som ägde rum sommaren 2022. Trots utmaningarna under monsunsäsongen samlades data från femhundra barn och lika många vuxna vårdgivare in mycket effektivt.

Efteråt bjöds vi in ​​till en särskilt minnesvärd traditionell bhutanesisk middag på Folk Heritage Museum tillsammans med framstående personer från Khesar Gyalpo University of Medical Sciences i Bhutan: presidenten Dr. Kinzang P. Tshering, registrator Ms. Deki Wangmo, dekanus Dr Chencho Dorjee och många ytterligare vänner och medarbetare.
Först serverades drinkar med snacks och jakskinn att äta medan vi pratade med varandra. Många olika och utsökta rätter serverades som buffé med grönsaker, kött, fisk och chili som gemensam nämnare. Middagen avslutades med tal där alla uttryckte sin tacksamhet över den expanderande relationen mellan Bhutan och Sverige, gåvor och ett gruppfoto.

En annan minnesvärd händelse var ett besök på en hälsoklinik utanför Paro. Vi fick en rundtur av den lokala läkaren och vi blev imponerade av deras arbete med att nå alla familjer i deras upptagningsområde. Varje månad gör de fältarbete vid satellitutposter bortom vägs ände, så att alla familjer har tillgång till hälsovård. Även om lokalerna är enkla och läkemedelsförråden begränsade så präglas allt av en medvetenhet om resurserna och hur man använder dem på bästa sätt. Noggranna registreringar av barns sociala, kognitiva, språkliga milstolpar och interventionsprogram för att stödja utveckling visar vikten av tidig barnutveckling.

Det som i slutändan var mest givande var kontakten med folket i Bhutan och deras kultur. Bhutan kännetecknas av ett lugn som kändes både i stadsmiljön och i hur människor talade med varandra. Kanske är detta en konsekvens av buddhismens genomgående linje? Gästfrihet och engagemang för att arbeta tillsammans för gemensamma ideal verkar utgöra samhällets struktur. Vi besökte Buddha Point (Buddha Dordenma-statyn), lokala kloster och Tiger’s Nest, som gav oförglömliga upplevelser och en förståelse för hur spiritualitet är en del av vardagen i Bhutan. Dessutom påminner mängden böneflaggor på bergssidorna oss ständigt om värden bortom vardagens vardagliga sysslor. Visst kan denna form av spiritualism kanske minska stress och bidra till en känsla av lugn på samhällsnivå.

Vi märker att folket i Bhutan är stolta över sitt land, och med all rätt. Samtidigt finns en oro för de nutida förändringar som sker, både på global nivå (som skenande klimatkonsekvenser, ökad skärmtid för barn på grund av digitalisering), och på regional nivå som snabb urbanisering och relevanta samhällsförändringar. Ingen vet hur olika faktorer kommer att påverka och förändra Bhutan, men vi hoppas att de lyckas balansera utvecklingen så att de kan kombinera fördelarna från de olika påverkande faktorerna. Och vi hoppas att vi kan fortsätta att samarbeta med våra vänner och kollegor i Bhutan för att främja en god utveckling.

Pär Nyström och Umay Umay Şen

Fr v Dr. Chencho Dorjee (dekanus), Umay Şen (doktorand, Uppsala),
Diktshya Bista (klinisk rådgivare, ansvarig för datainsamlingen), Gustaf Gredebäck (professor, Uppsala), Sangay Namgyel (universitetslektor, Timphu), Dr. Kinzang P. Tshering (rektor,Thimphu), Tshering Wangmo (universitetslektor, Thimphu), Johanna Hellberg (psykolog, Sverige), Wangchuk (vice dekanus, Thimphu), Pär Nyström (docent, Uppsala), Deki Wangmo (förvaltningschef, Thimphu)

Det här inlägget postades i Bhutan och Sverige, Svenska. Bokmärk permalänken.