Jag tog examen i juni i år från Örebro universitet. Mitt magisterprogram i informationssäkerhetshantering var ett tvåårigt program med 120 högskolepoäng. Vi var den första gruppen informationssäkerhetsstudenter i Örebro och var därför en-samma med de kunskaper som behövs på arbetsmarknaden. Med ett ständigt ökande antal cybersäkerhetsincidenter, liksom de enorma ekonomiska förlusterna i samband med sådana incidenter, har informationssäkerhetshantering som syftar till att skydda informationstillgångar blivit en viktig strategisk fråga för många organisationer. När jag i början av 2018 ansökte om kursen genom Svenska Institutets stipendium pratades det mycket i media om informationssäkerhet, så det kändes helt rätt för mig att fortsätta utbildningen inom detta område.
I efterhand känner jag att jag gjorde rätt. Tiden vid universitet var den bästa. Jag är nöjd med min utbildning och har lärt mig mycket under hela kursen. Jag är nu väl rustad att inte bara skydda utan även hantera och tillhandahålla konsulttjänster angående cybersäkerhet och känslig information. Kursen gav fördjupade studier inom informationssäkerhetsområdet med både teoretiska och praktiska inslag. Lärarna har hög kompetens och var alltid där för att svara på våra frågor. Men samtidigt förväntade de sig också mycket av studenterna. Undervisningen baserades på fallbaserat lärande och flippat lärande. Detta innebar att vår inlärning skulle vara klar innan föreläsningarna. Vi förväntades gå igenom föreläsningspresentationerna och tillhörande förinspelade videor/samtal i förväg och aktivt delta i klassrummet för att ha givande diskussioner och fördjupa oss i ämnet. På det här sättet fick vi chansen att utbyta våra kunskaper och lära oss inte bara av lärarna utan också av våra egna kurskamrater samt gästföreläsare som bjudits in från andra universitet och relevanta branscher. Dessa pedagogiska metoder uppmuntrade oss att tänka kritiskt och utvecklade våra färdigheter i problemlösning som är nödvändiga för att hantera komplexiteten i informationssäkerhetshantering i organisationer.
En av de intressanta kurserna inom programmet var projektarbetet vi gjorde med universitetets branschpartner som hjälpte oss att få praktisk erfarenhet. Min kurskamrat och jag genomförde mot slutet av den första terminen ett projekt för att utveckla riktlinjer för IT-säkerhetspolicy och utbildningsmaterial för ett företag, CAB Group AB, Örebro, vilket ingår i säkerhetstillämpningskursen. Senare var min kurskamrat och jag väldigt glada och nöjda att höra att CAB använt vårt ar-bete praktiskt. De tyckte det var användbart och implementerar för närvarande IT-säkerhetspolicyn och utbildningsmaterialet som vi utvecklat för dem som en del av vårt studieprogram.
Under Under det första året fick vi en bred förståelse för ämnet och utvecklade avancerad kunskap och färdigheter inom informationssäkerhetshanteringen. Det andra året fokuserade mer på forskning och utredning. I dagens komplexa värld är det svårt att skydda en organisations informationstillgångar och det kräver mer än en-bart tekniska färdigheter. Det är här min magisteruppsats kommer in. Jag valde ämnet ”Metoder och faktorer för att förbättra anställdas informationssäkerhetsmedvetenhet inom privata och offentliga organisationer”. Jag motiverades av att informationssäkerhetshantering är en multidimensionell disciplin och mänskliga aspekter spelar en viktig roll. Mänskliga fel är den direkta eller indirekta orsaken till flertalet informationssäkerhetsincidenter. Så det är avgörande för oss att kon-centrera oss mer på människorna, för att säkerställa att alla anställda är medvetna om policyer, regler och föreskrifter för att skydda information. För närvarande håller jag och mina två professorer på att bearbeta min avhandling för att få den publicerad i en av de mest ansedda säkerhetstidskrifterna, Journal of Computer & Security.
Det var två intensiva år, men jag uppskattade till fullo mina studier i Sverige och jag kände inte att tiden gick långsamt ens under de långa mörka vintrarna. Jag gladde mig varje sommar åt att besöka svenska vänner, firade speciella högtider med svenska familjer och lärde mig en hel del om svensk kultur och svenska värderingar. De obligatoriska fika-pauserna mellan föreläsningarna var uppfriskande, med söt kanelbulle som hjälpte mig att återfå energi. Jag lyckades också lära mig lite svenska och avancerade till SFI (svenska för invandrare) nivå D. Jag är glad att jag nu kan prata svenska utan större problem.
Jag är tacksam mot mina lärare, kurskamrater och fakulteten vid Handelshögskolan i Örebro för oavbrutet stöd och för att jag kunde avsluta med utmärkta resultat. Jag är också tacksam mot Svenska Institutets för stipendiet som finansierade och gjorde det möjligt för mig att slutföra programmet och ta min examen utan några ekonomiska problem.
Khando Khando
