Inflationen under 2011 var i genomsnitt 9 % framdriven främst av stigande priser på mat, bränsle, alkohol och narkotika. Under det första kvartalet 2011 nådde inflation 9,64 % vilken är den högsta nivån under det senaste decenniet. Orsaken var prishöjningar på livsmedel och bränsle. Som en konsekvens av regeringens höjning av punktskatterna på alkohol med mellan 30 % och 75 % steg alkoholpriser med 20 % under året

Kläder och skor har blivit dyrare med 16,5 % under de senaste tolv månaderna. En genomsnittlig bhutanes spenderar så mycket som 8 % av sin totala inkomst på kläder. Under det sista kvartalet var inflation främst driven av ökade priser på kläder och skor, frukt, rekreation och alkoholhaltiga drycker.

Trots att prisstegringar på produkter som kryddor och narkotika var enorma hade inte dessa någon större inverkan på inflationstakten, beroende på att konsumenter spenderar relativt sett mindre av sina inkomster på sådana produkter. Beträffande narkotika, till exempel, spenderar konsumenter mindre än 1 % av sina inkomster på betelnötter.  Likaså spenderar en typisk konsument 2,62 % på rekreation och kultur och 2,23 % på alkoholhaltiga drycker. Jämfört med 2010, ökade priser på rekreation med 23,29 %. under 2011. Under de senaste fem åren har den genomsnittliga inflationen i Bhutan varit 8 %. Den lägsta registrerade nivån var 4,41 % i 2009.

Inflationsnivån i Bhutan fortsätter att ligga högre än de kommersiella bankernas sparkonto-räntorna. När inflation är högre än räntorna minskar incitamentet att spara. När, till exempel, bankerna inte erbjuder sparräntor högre än 8 % innebär en inflationsnivå på 8,5 % att sparare måste placera sina pengar på konton som ger en ränta som är högre än inflationen för att förhindra en urholkning av sina besparingar.

Eftersom många konsumentvaror importeras från Indien. följer inflation i Bhutan nära den i Indien.  Varje ökning på råvarupriser i Indien överförs automatiskt till Bhutan. På grund av de nära ekonomiska banden med grannen i söder, är Bhutans monetära politik ineffektiv när det gäller stabilisering av priser. Under de senaste månaderna har den monetära myndigheten introducerat två styrmedel som kallas styrränta och basränta. Avsikten är att stävja penningstillförsel samt att skapa förutsättningar för ett ökat sparande.

Av Nidup Gyeltshen